- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIII. 1944 /
103

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Kommentarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

likation på originalspråket som utkommit här.
Måtte den bli väl omhändertagen av alla dem
som behärskar språket.

Ett annat bevis på kulturell livaktighet från
tjeckisk sida är den översättning till tjeckiskan
av Eddan som utförts av Dr. Emil Walter, sedan
länge verksam vid tjeckoslovakiska legationen
i Stockholm, senast som legationsråd, och en
varm Sverigevän. Han har översatt ett
trettiotal skandinaviska böcker till tjeckiskan, bland
annat av Selma Lagerlöf, Sigrid Undset och
Johannes V. Jensen. På sin Eddaöversättning
har han arbetat sedan 1930, och nu
föreligger första delen, omfattande "Hjältesångerna",
i tryck, utgiven av den förnämliga Evropsky
Literårni Klub i Praha. Lika imponerad som
man är av översättningsbragden blir man av
det tryck och den utstyrsel som kunnat bestås
boken. Den tjeckoslovakiska bokkonsten nådde
snabbt en ledande europeisk ställning, och
denna volym är värdig dess unga men ärofulla
traditioner. Den har illustrerats av Antonin
Strnadel med 12 helsideslitografier i en
fantasifull, lätt surrealistisk stil, och ett antal
pennteckningar i svart gjorda efter fornnordiska
museiföremål. Kännare försäkrar att Dr.
Walters översättning mästerligt övervunnit de
oerhörda svårigheterna (han har till och med
lyckats överföra den för tjeckiskan främmande
allitterationen) och att den bör kunna bli av
samma betydelse som Holeceks
Kalevalaöver-sättning.

Kaj Munk

mördades och slängdes i ett dike, när han blev
för obekväm för tyskarna och deras danska
hantlangare. Mordet var inte bara bestialiskt
utan meningslöst, ty som martyr är Kaj Munk
vorden långt mäktigare och farligare än han
var i livet. I sitt sista stora skådespel
frammanade han bilden av tyrannmördaren och
folkhjälten Niels Ebbesen, symbolen för dansk
fri-borenhet och motståndsvilja. Nu går Kaj Munk

vid Niels Ebbesens sida i spetsen för
frihetsarmén, två osårbara ljusgestalter mot vilka
Caliban skall föröda sitt maktlösa raseri.

Även om Kaj Munk genom sin hjältedöd
blivit föremål för en svärmiskt kritiklös
idealisering var han förvisso med vilka mått man än
mäter honom en personlighet högt över det
alldagliga. Om hans religiösa förkunnelse kan här
inte mycket ordas. Den var givetvis
utomordentligt betydelsefull. Kaj Munk besjälades av den
tro som räknar med underverket som en naturlig
uppenbarelse av Guds makt, och han stod i ett
lika förtroligt förhållande till Kristusgestalten
som de första lärjungarna. Men han var
samtidigt en modern människa med en oförvillad,
realistisk blick på det världsliga. Tack vare sin
diktargåva kunde han som ingen annan modern
predikant förena sin innerliga upplevelse av
trosmysteriet med en praktisk kristendom på ett
sätt som gjorde ett outplånligt intryck på hans
åhörare och läsare. Hans metod att illustrera
med djupt profana exempel och bilder av
chockerande närgångenhet kunde gränsa till smartness,
men man tvivlade aldrig på renheten i uppsåtet
och den naiva uppriktigheten innerst inne.

Som dramatiker var han Danmarks störste,
ytterligt oförvägen och originell i sitt
hand-skande med stoffet, ojämn i beräkningen av
effekterna, inte sällan smaklös och ibland
berusad av sin lyriska talförhet men alltid levande,
inspirerad och självständig. Kaj Munks
dramatikergärning behandlas i en särskild artikel
i detta nummer.

Det sista Kaj Munk publicerade var den
dramatiska dialogen "Før Cannae" i Bogrevyens
decembernummer. Den har även utgivits separat
och sålts i stor upplaga. Dialogen återger ett
möte före slaget vid Cannae mellan Hannibal
och den romerske fältherren Quintus Fabius
Maximus, även kallad Cunctator på grund av
sin undvikande krigföring. Hannibal framställs
som den asketiske maktfanatikern, blint
övertygad om sin egen oslagbarhet. Fabius är en

103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1944/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free