Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Februari. N:r 2
- Nils Beyer: Kaj Munk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAJ MUNK
från den reservationslösa övermänniskokulten
i de första dramerna.
Ännu tydligare visar sig detta i hans bägge
senaste skådespel. I dramat om den unge
Grundtvig och hans berömda kärlek till
Konstance Leth på "Egelykke" har Kaj Munk valt
det största ämne en kristen diktare kan välja:
ett religiöst genis extatiska uppvaknande.
Tendensen ligger innesluten i några rader i
skådespelets prolog:
Hvo elsked Fædreland, hvo elsked Gud,
om ikke først han elskede en Kvinde?
Tanken är karakteristisk för Kaj Munk, som
överhuvudtaget var en av de finaste erotiska
dramatiker vi ägt — aldrig blommar hans
dialog vackrare och kapriciösare än i skildringen
av ung kärlek. Han var ingen kristen predikant
av den mörka och moraliserande typen. Själv
har han en gång berättat, vilket djupt intryck
det gjorde på honom, då han hörde en
prästerlig auktoritet yttra, att vi måste uppfatta Kristus
som "övervägande glad". Det strålar också av
sol och vackert väder över de första scenerna
av hans "Niels Ebbesen", skådespelet om den
danske Engelbrekt, som en gång kommer att bli
det klassiska frihetsdramat i dansk teater. Här
har Kaj Munk nått fram till den syn på
självhärskaren och det brutala förtrycket av ett
fri-hetsälskande folk, som endast en påtaglig
åskådningsundervisning kunde ge honom, men vars
öppenhjärtiga förkunnelse då också kostade
honom hans liv.
*
Kaj Munk var en omstridd man, så länge
han levde, och han tyckes ha trivts med att vara
det. Han betraktade det som sin uppgift att
ruska upp den danska nationen. Hans
konstnärliga program formade sig också till ett allmänt
politiskt: "Nu vil vi ikke længer være store
i det smaa, nu vil vi være store i det store."
För detta syfte använde han hela sin
diaboliska ordkonst och sitt makalösa sinne för
teaterns konst. Hans pjäser är med alla sina
ojämnheter sällsynt levande, skrivna med ett
rent visionärt sinne för vad som gör sig på
scenen, ofta ägnade att väcka kritik hos dem
som helst läser ett skådespel — men överdådiga
i sin dialog och människoskildring, allt detta
som teaterns egna konstnärer får i sina händer
att levandegöra och dikta vidare på. Med sin
äktdramatiska förmåga att låta personerna
karakterisera sig själva i varje mening de säger, har
han skapat en oöverskådlig mängd av goda
roller. De som velat avfärda den danske
diktar-prästen som en teatralisk effektsökare, tycks
i allmänhet vara sådana människor, som saknar
sinne för teaterns magi och illusion — de har
inte haft blick för hans makalösa förmåga att
spetsa till en dramatisk situation på scenen och
låta det slå gnistor ur dialogens kvickhet och
dialektik.
Många av hans dramer har under årens lopp
spelats på svenska scener, och radioteatern gav
häromåret en svit av dem. Men något verkligt
genombrott har han näppeligen haft i vårt land.
Den största försummelsen ligger hos Dramatiska
Teatern, som visserligen en gång i världen
spelade "Cant" — ett av hans mest traditionella
kostymstycken — men sedan har låtsats, som
om han inte existerade, ehuru den åtminstone
borde ha uppfört "En Idealist" för länge sedan.
Det är emellertid inte för sent att reparera
skadan — och låta Kaj Munk också bli känd
i vårt land som den store och i sina bästa
ögonblick geniale teaterdiktare han var.
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:53 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1944/0147.html
