Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - E. N. Tigerstedt: Franska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA BÖCKER
Mallarmé och Ravel, fulla av återerinringens
stilla glädje och en djup och innerlig kärlek
till sin sköna stad och sitt sköna land.
Fargue trivs där han är, och han riktar en
appell till dem som älska att ströva omkring
i världen och manar dem att vara sitt eget
land trogna. En uppmaning som Paul Morand
borde taga ad notam, han som länge varit den
moderna franska litteraturens professionelle
globetrotter. Mycket riktigt läsa vi i "Petit
théåtre" (Grasset 1942) ett förhärligande av
resenären på hemmasittarens bekostnad. För
övrigt utgör boken en samling korta
teaterstycken, som med ett undantag — en
dramatisering om matronan från Ephesos —
stamma från tidigare år. Hans andra bok,
"Feu M. le Duc" (Éditions du Milieu du
Monde 1942), hör närmast till
förströelselitteraturen, en genre som ju ingalunda är
främmande för Morand.
Georges Duhamels nya bok ligger
däremot på ett vida högre plan. "Suzanne et les
jeunes hommes" (Mercure de France 1941)
är en ny del av Pasquier-krönikan, kanske
rentav den bästa av de hittills utkomna. Den
psykologiska studien av den unga hjältinnan,
som slites mellan teatern och kärleken, saknar
varken finess eller känslighet; och skildringen
av det ungdomliga känslolivet är gjord med
en lätt och vemodig grace som erinrar om
Alain-Fournier. Det äç en vacker bok.
Duhamels roman synes mig vara det främsta
av de alster av den äldre
författargenerationen som varit mig bekanta. Ty varken
Édouard Peissons nya sjöroman, "A
destination d’Anvers" (Grasset 1943), eller Pierre
Mac-Orlans äventyrsroman med motiv från
1700-talets Frankrike, "Picardie" (Émile-Paul
Frères 1943), öka på något sätt sina skapares
ära, om de också icke minska den. Och C.-F.
Ramuz’ roman "Aimé Pache" (Grasset 1942),
som skildrar en fransk-schweizisk målare som
trots alla frestelser förblir sin hembygd trogen,
ger oss icke heller någon ny bild av sin
författare: det är en älskvärd och tilldragande
bok, men heller ingenting mera.
En gång vandrade Louis Aragon på Dadas
vägar. Men det är längesedan, och hans nya,
ofranskt voluminösa roman, "Les voyageurs
de 1’impériale" (Gallimard 1942), är hållen
i bästa naturalistiska manér: en detaljrik
berättelse om en fransk borgarfamiljs öden
från utställningen 1889 fram till 1914, full av
besk samhällssatir och fränt realistisk
människoskildring. Det borgerliga samhället är
tecknat med all önskvärd skärpa, och
författarens sympatier gälla otvivelaktigt bokens
huvudperson, som har mod att fly från den
verklighet som hatar att förkväva honom. Det
finns i denna skildring en vehemens, en brutal
kraft, som icke förfelar sin verkan, men också
den tyngd och den formlöshet som så ofta
vidlåda den naturalistiska romanen.
En fransk kritiker definierade i ett anfall
av dåligt humör Dostojevski som "Gaboriau
med psykologisk sås". Den definitionen passar
bättre in på Georges Simenon. Med åren har
den senare ingrediensen tagit överhanden, och
hans nyaste roman, "Oncle Charles s’est
en-fermé" (Gallimard 1942) är en borgerlig
tragedi, lika strängt naturalistisk som Aragons.
Det är överhuvud märkligt, hur snabbt
naturalismen återvunnit herraväldet över den
franska romanen, som en tid syntes ha lämnat
den långt bakom sig. Men visserligen är den
nya naturalismen av ett annat kynne än
åttiotalets: kort, knapp, saklig, fri från den
omständlighet, den svaghet för långa utläggningar,
som utmärkte den gamla naturalismen, och
därigenom överlägsen den i konstnärligt avseende
— åtminstone vad beträffar det stora flertalet
skribenter.
Modern fransk romankonst står så högt,
att även de yngre och yngsta författarna sällan
göra sig skyldiga till helt förfelade eller
omogna verk. Ingen av nedannämnda böcker
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
