Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Fyra poeter och en trubadur
Lars-Erik Essén: Karavell. Bonniers 1943.
3:75.
Lars Englund: Stark dagg. Gebers 1943.
2:75.
Gunnar Beskow: Gud och jord. Bonniers
1943. 5: 75.
Eskil Almgren: Medan vi väntar. Bonniers
1943. 3: 75.
Folke Hellgren: Ballader från staden. Tiden
1943. 4: 50.
I Lars-Erik Essens tredje diktsamling finns
en dikt som heter "Ensamhet". En människa
— diktaren själv — sitter en vinterdag i sitt
rum och gläder sig åt ensamheten och
tystnaden. Utanför faller mörkret, men ändå tycks
det ljusna i rummet. Ljuset springer fram ur
själva ensamheten. Människan undergår i den
en mystisk förvandling. Det ljus som tänds
inom henne förmedlas till tingen runtomkring
och det gensvar de ger är det vi kallar skönhet.
Vetskapen härom viger människan till en evig
ljustjänst vid ensamhetens och tystnadens
livskällor.
Det är en vacker tanke, mycket representativ
för Esséns lyriska föreställningsvärld. Han är
en romantiker och en drömmare, bortstött av
den yttre verkligheten, tyngd av det timliga,
pinad av allt det som anden ej förmår
övervinna och besjäla. Han strävar ständigt mot ett
gränsland ut mot en översvinnlig värld där
tystnaden råder och människan möter det oerhörda.
Essén är själsligt besläktad med Gullberg och
gör liksom denne skäl för namnet mystiker.
Tystnaden och ensamheten är endast en etapp
på vägen mot självutplåning, mot det restlösa
uppgåendet i det gudomliga.
Konstnärligt övertygande är han inte alltid.
Det blir lätt för vaga uttryck, för otydliga
bilder och symboler i hans vers. Han saknar ännu
så länge den förmåga till hänsynslös
personlighetsutgivning utan vilken ingen betydande lyrik
skapas. Artistiskt mest lyckade är avgjort några
små dikter med motiv från Japan. Här har
Essén skapat en rad kaméer av utsökt skönhet
och stort behag. De verkar kanske litet
instängda ibland som luften i ett museum, men
ofta gläder de ögat med klara färger och örat
med vemodiga melodier. Förtjusande är
"Fjärilslek":
I vårdagens stillhet
som tindrande flingor
två fjärilar sidenvita
kretsade länge
omkring min panna.
Hur kunde de ana
den första kärlekens
honungsdoft —
tankarnas ljuvliga oro
bakom de spröda tinningvalv —
Essén har, synes det mig, i denna diktsamling
givit sitt hittills bästa. Det är väl värt att lyssna
till honom. Han är inte lätterövrad, men hans
dikter dröjer länge kvar när man väl kommit
dem inpå livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
