Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
1938. Detta år var bokutgivningen i Ryssland
53 % större än 1913 och antalet tryckta
bokexemplar åtta gånger fler än i det ryska
kejsardömet. Utvecklingen framgår av följande siffror:
1913 1918 1928 1938
Utgivna böcker
(tusental) .. 26,2 5,1 34,2 40,0
Antal exemplar
(millioner) .. 86,7 49,6 265,0 692,7
Sedan dess har produktionen gått ytterligare
i höjden, men de exakta siffrorna är inte
tillgängliga längre än till 1939, då 48 300 titlar
med sammanlagt 701 000 000 ex. trycktes. Som
jämförelse kan meddelas att den tyska
bokutgivningen aldrig ens när den var som
intensivast översteg 30 000 titlar, att den engelska
och amerikanska håller sig omkring 10 000
och att den svenska är cirka 3 000. Den
övervägande delen av de i Ryssland utkommande
böckerna är tryckta på ryska språket, men
även minoritetsspråken tillgodoses nu i en ökad
utsträckning som innebär en väldig kulturell
landvinning. I tsartidens Ryssland trycktes
böcker på sammanlagt 49 språk, men 1938 var
språken 111. För att möjliggöra detta fick mer
än fyrtio nationella minoriteter för första gången
ett eget skriftspråk. Den sovjetryska
minoritetspolitiken går alltså stick i stäv med den
tsarryska, som inriktade sig på att russifiera de
ickeryska områdena. Stora landsändar som
tidigare övervägande befolkats av analfabeter,
såsom Kirgisien, Usbekistan och de arktiska
distrikten, har nu fått bildningsmöjligheter.
Inom hela det sovjetryska området fanns 1938
716 universitet, högskolor och andra högre
undervisningsanstalter med tillsammans över
sexhundratusen studerande eller mer än det
sammanlagda antalet studerande vid universitet
och högskolor i tjugutre europeiska länder,
däribland England, Tyskland, Frankrike och
Italien. Det är denna upporganisering av
undervisningsväsendet som förklarar den väldiga
ökningen av bokutgivningen.
Den största bokutgivaren i Ryssland är
naturligtvis staten. Det statliga förlaget Gosizdat eller
GIZ, som var världens ojämförligt största
bokförlag, utvidgades 1930 ytterligare genom
sammanslagning med flera av de andra stora
förlagen till ett federativt statsförlag OGIZ, som
praktiskt taget behärskar hela den ryska
bokutgivningen. OGIZ är uppdelat på fem stora
självständigt arbetande avdelningar: för
skönlitteratur, ekonomi, skolböcker, barnböcker och
teknisk-vetenskaplig litteratur. Den skönlitterära
avdelningen beräknas årligen erhålla omkring
tolvtusen manuskript till prövning. Att vara
skönlitterär författare i Ryssland är ingen
offergärning. Honoraren är från 600 till 1 500 rubel
per 40 000 bokstäver med 25 %
förskottsbetalning vid antagandet. Upplagorna är i några fall
för västerländska förhållanden enorma. Sålunda
utgick under perioden fram till 1938 M. A.
Sjolo-chovs böcker i sammanlagt 7 627 500 ex., A. S.
Serafimovichs i 6 607 900, A. S.
Novikov-Pri-bois i 5 806 900 och A. N. Tolstoys i 5 328400.
De mest spridda moderna författarna näst efter
dessa var A. A. Fedeev, N. A. Ostrovsky, D. A.
Furmanov och F. V. Gladkov, samtliga i det
närmaste okända utanför Ryssland. Sjolochovs
berömda epos "Stilla flyter Don" har upplevt
sjuttionio upplagor om sammanlagt 4 327 000
ex. Men det är inte bara den rättroget
sovjetryska litteraturen som går ut i massupplagor,
även den klassiska ryska och den äldre och
nyare europeiska litteraturen har en betydande
marknad. Gorkijs arbeten har tryckts i fyrtio
millioner exemplar, Tjechovs i femton och Leo
Tolstoys i tjuguen millioner exemplar. Victor
Hugo och Maupassant har i Sovjetryssland gått
ut i över tre millioner exemplar, därnäst följer
Zola, Balzac, Barbusse, Dickens, Romain
Rolland, Anatole France och Shakespeare, samtliga
tryckta i över millionen exemplar. Kriget har
inte avsevärt kunnat hämma den ryska
bokutgivningen. De första två krigsåren fram till
mitten av 1943 utgavs 35000 böcker och bro-
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
