Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Henry Peter Matthis: Den danska våren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY PETER MATTHIS
DEN DANSKA VÅREN
En dag med vårkänning i luften gör året nytt
för oss i Norden, mer än nyårsvakan en kall
vinternatt. En fuktig sunnanvind, blått dis över
markerna och fågelkvitter i en buske ger oss
känslan av att livet har lättnat. Då kan man
titta sig om och se efter en glädje på närmaste
hustak som om det var en grönskande björk.
Årstiderna eller kanske klimatet har på något
sätt kommit i olag under det långa världskriget,
och man vet inte längre vad som ska räknas
som normalt när det är över. Först var tre
vintrar så kalla, att de övergick allt vad man
hade tänkt sig i den leden. Och sedan kom det
en som gjorde ifrån sig före jul. Då blev våren
så tidig att man inte vågade tro det var sant,
utan väntade mer vinter varje dag.
Från svensk synpunkt var detta en dansk vår.
Den blev långrandig till sist. Men så kom ju
sommaren.
Våren i Danmark har förr som regel gjort
sitt intåg medan det ännu i Sverige, Norge och
Finland var skidtävlingarnas mest spännande
säsong. När isen låg över våra sjöar och älvar
och landskapet var en vit oändlighet eller snögråa
skogsåsar, där tre av de nordiska staterna hade
landgränser, då sprang måsarna och lekte i
skummet på de danska stränderna. Då skrek
den fladdrande vipan över ängarna och lärkan
sjöng i daglig extas med nygröna marker under
sig.
En normal vår kom så tidigt till dessa kuster
utan slut mellan Östersjön, Kattegatt och
Nordsjön, att danskarna kallar denna långa årstid
"Foraaret", för-året. Hösten räcker sedan i sin
tur så länge att de kallar den "Efteraaret".
Sedan är det en sak för sig, att man i Danmark
under den germanska ockupationen har nyttjat
ord som vår och sommar till att uttrycka något
annat än årstider, eller att man har sagt vinter
och menat barbarvälde, sjungit om Foraar och
Sommer och tänkt på frihetskamp och
fredstider.
1
Annars ska det ju vara vinter i tre månaders
tid omkring jul eller "solhverv",
vintersolståndet, då "solen vänder". Också före världskrigets
märkliga vintrar har det kunnat vara kallt med
besked, då och då under årets första månader,
så att fjordarna och de breda sunden har frusit
till och drivis kunnat torna upp sig som vallar
vid stränderna. Då har snön fört sitt
hänsynslösa blixtkrig över hela det lågtliggande landet,
svept fram över markerna och lagt sig i höga
drivor över vägarna och kring gårdarna, så att
folk har måst gräva sig fram som på Grönland.
De sydligaste öarna har ofta varit värst ute
vid sådant väder. På Falster har det hänt att
hjälpmanskap från "Falcks" har fått skotta
fram hus och hela byar ur drivorna. Ja, hela
Danmark har ibland legat i ett naturligt
skyddshäkte, med stopp i trafiken överallt,
mörkläggning och livsmedelsbrist genom det våldsamma
snövädret, ett meteorologiskt undantagstillstånd
som likväl inte har räckt många dagar. Is och
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
