Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Henry Peter Matthis: Den danska våren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN DANSKA VÅREN
snö har haft lätt för att smälta i dessa delar av
Norden.
Ett par år före världskriget kom en sen,
överraskande vinterknäpp, liksom i god tid
varnande. Bilar och hela järnvägståg blev insnöade
på vägarna. Mjölkflaskor frös sönder massvis,
bränslet tog slut inte bara för fattigfolk. I
pressen, som var nästan ofattligt fri, gav man
uttryck åt farhågor för en allmän
klimatförsämring. Sedan kunde de köpenhamnare som hade
isjakter liggande vid Roskildefjorden, susa fram
över isen i dessa äventyrliga farkoster, för
strykande marsvindar men under en vårblå himmel.
I minnet tycks för övrigt himlen över Danmark
på den tiden alltid vårfärgad i den ena eller
andra skiftningen.
Den gången blev våren sen och underlig. Fler
danskar än vanligt drömde då om att resa till
Sverige eller Norge för att lära sig åka skidor,
alltså inte för att undfly utan för att bryta
udden av vinterns tyranni. Åtskilligt fler danskar
än vanligt kom också resande hit upp det året.
Men snart låg det åter dimma i stället för snö
över de många mjuka kusternas land, och
höstsäden lyste som förut frodigt grön över fälten,
en ulmande vårlig glöd i diset.
Ett annat år kunde man tala om vårkänning
innan folk uppe i Mellansverige hade gjort
undan sina julkalas. Nästan samtidigt med att
det blev ljusare morgnar kom varma vindar
från sydväst, och dag efter dag var det bara
dimma, drivande havsluft, regn alltemellanåt.
När dimman lättade låg ett fint, blånande dis
över slätter och stränder.
Så var det några av dessa stilla, förunderliga
kvällar med klar himmel men beslöjade
stjärnor. Man känner dem för resten lika bra från
Skåne som från Själland eller Fyn. Kring
städernas lampor och ljusskyltar kunde man se
vårluften. Landskapet utanför staden, bortom
villaträdgårdar och de närmaste åkrarna, har
då ett väntande lugn, är en vidd med syn- och
hörbar vårton, som bokstavligen tar en ännu
vinterstämd människa för bröstet. Man håller
andan som naturen tycks göra det.
Sedan andas man så mycket djupare och
känner markens nya doft med den där glädjen
som man söker över hustaken. Kanske man
ofrivilligt väntar sig att få se vårens fågelsträck
— som man stirrade efter i barndomen,
lyssnande i den häpna tjusning som vildgässen
väckte med sina mjuka skrik i skymningen,
eller svanarna med sina vinande vingar och
sina långa halsar, eller storken med sitt näbb
och sina ben och de slående vingarna — den
trolska fågeln som oftare skrämmer småbarn än
kommer med dem i näbbet. Ja ja, kanske vår
lust för mystik och trolska stämningar har en
hel del med barndomens vårar att göra, då vi
häpet upplevde eller skrämdes av naturens
under, den nya tiden i skog och mark,
övergången från kall, mörk död till liv och lek och
kvitter överallt.
Men efter dessa egendomliga kvällar kom de
lika underbara morgnarna över slätten, då en
och två lärkor, eller lärkor i små blyga skaror,
flög mjukt pipande och smådrillande nere
utmed marken och tycktes känna på jordens dofter
om det var tid för vårsång. Och när man då
kom tillbaka in i stadens utkanter, flög också
koltrasten, "solsorten", upp i buskarnas grenar
och började locka och vissla. Han håller ju
annars till på marken, springer i dikena och
gömmer sig i häckarna, är mycket tyst och
försiktig vintern lång. Den här "solsorten" är för
resten också ett tecken på klimatförändring.
Under senaste mansåldern har han blivit en
övervintrande fågel och hemvan i Danmark.
Förut uppenbarade han sig på genomresa höst
och vår, nu stannar han året runt och det i
större antal än man, särskilt i Jylland, är något
vidare tacksam för.
Men det var alltså tidig vår. Efter att lärkan
hade börjat stiga i luften och drilla på försök
enstaka gånger, dröjde det inte länge förrän
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
