- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIII. 1944 /
215

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Henry Peter Matthis: Den danska våren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN DANSKA VÅREN

Men våren skrider sakta framåt ändå. Det
blir varmare i vinden under mars månad. Det
tar likväl sin rundliga tid med grönskan. Man
tycker det är många veckor sedan knopparna
började svälla på en del buskar, men ännu syns
inga blad. På åkrarna hinner de lugna
mannarna göra hela sådden. I trädgårdarna avlöser
den ena vårblomman den andra, alltsedan den
lilla gula erantis först lyste fram ur den svarta
mullen. Det kommer flera slags läten i
fåglarnas kör. Det blir klarare blått i luften.
Marsdagern står så blank över vattnen och skiner
över backrundningarna från morgonen till
kväll-ningen, då vädret är östligt och torrt.

Nu talar man överallt om våren. I tidningarna
kommer det dagligen notiser, långa lyriska
understreckare och ömma vårdikter av ett helt
uppbåd författare.

Noga räknat är det allmänna intresset för
Foraarets händelser ändå minst märkbart i
pressen. Där är det liksom ett alltför enkelt och
välkänt ämne bredvid dygnets sensationer eller
nyheter. Men ute bland folk på gator och vägar,
och inomhus när man kommer samman eller
träffas i sällskap utan något högtidligt program,
där underhåller man sig både allvarsamt och
skämtsamt om och med våren, berättar vilka
blommor man har i sina rabatter och vilka man
tänker sätta ut. Och man talar om knoppningen
och om hur tidigt eller sent det är med
grönskan, och man diskuterar vilka fåglar som har
kommit.

Folk nämner vårens framsteg när de hälsar
god dag, och kommer in på årsväxtens
problem innan de säger adjö. Det blir tal om våren
när folk är mitt i pratet om politik och pengar,
och när de träffas på begravningar. Man njuter
av våren som om man hade haft en lång vinter
att längta sig igenom. Och flera veckor i förväg
gör man upp planer för att "gaa i Skoven"
— ta en tur till bokskogen — när vitsipporna
och boklövet slår ut.

7

Blåsipporna, vitsipporna och gullvivorna
utgör markvegetationen i bokskogen innan lövet
kommer.

Först blir det stora blåa fläckar mellan
rötterna på de svartglänsande pelarna i denna
tysta skog, där det gråa diset står som en
växt-lighetsdunst omkring träden. Sedan breder
vitsipporna ut sig, i många gånger större fläckar,
till dess marken mellan stammarna är vit. Men
då dröjer det inte länge förrän det är
gullvivornas tur och det överallt är gult och grönt,
den finaste paradismatta man kan få se. Alla
linjer i skogen är fasta och mjuka, färgerna
enkla och milda, det är så stilla, man går och
känner sig omsluten av något som är vekt och
fagert, en liten smula högtidligt. Solstrålarna
silar ned mellan grenarna, smeker de blanka
stammarna, ligger varmt och lätt över den
gröngula mattan. Skogen håller andan och väntar
på de långsmala knopparnas förlossningsstund,
på det nya boklövet.

I april blir det grönt på marken. Buske efter
buske slår ut, men träden dröjer ännu. Några
av dem ska ju ha fått ut sina blommor först.

Man går lite otåligt och tänker på detta,
tittar dagligen efter den ljusning över hela
bokskogen som ger bud om att knopparna är i
sprickningstagen. Under tiden kommer det en
fin grågrön färg över slätten. Det är vårsådden
som spirar. Höstsäden är nu mustigt grön och
tät. I solskenet flimrar luften över åkrarna. Det
luktar varm jord, och försommaren ligger redan
som en aning i det försiktiga surret från några
tidiga flygfän. Det är kanske rentav en humla
som stångar sig in och ut i den soliga
dikesrenen. Vipan skriker förstås och kastar sig
viftande omkring oss var vi går.

Men det blåser många sura vindar än. Och
det kan hagla ilsket från en plötsligt mörk
himmel, hagla och piska hänsynslöst ned över
den späda grönskan. Eller också stryker det
ettrigt kalla regnskurar över slätterna. Solskenet

215

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1944/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free