Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Olof Lagercrantz: Från Wergeland till Grieg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN WERGELAND TILL GRIEG
bakom den tystlåtne Ibsens privata kulisser,
som vetenskapsmännen under senare år skaffat
sig, har ju också livligt fördömts av många
norrmän. Men hur ska man kunna heroisera
och kodifiera Wergeland! Hans frihetslängtan,
hans självsvåldiga glädje, hans allt annat än
högtidliga patos låter sig inte stängas in i några
stela former. Han bryter sig ständigt ut.
De wergelanddikter som inleder den stora
och utomordentligt vackra antologien "Levende
norsk dikt", som Helge Krog utgivit på
Bonniers förlag, har alla denna klara morgon- och
ungdomston. Många är så moderna och så
aktuella att läsaren förvirrad frågar sig om det
möjligen är Wergeland som blivit förd till
koncentrationsläger i Tyskland och inte Øverland.
Den föga värdiga litteratursport, som i vårt
land bedrivs med sådan flit och där det gäller
att visa att den store diktaren eller filosofen
denochden om han levat på Hitlers tid skulle
ha slutit den lille målargesällen till sitt bröst
eller med avsky vänt sig ifrån honom, har ett
lätt arbete när det gäller Wergeland. Hela sitt
liv stred han för att judarna skulle få fritt
tillträde till Norge, och på hans grav på Vor
Frelsers begravningsplats i Oslo reste
"tacksamma judar utom Norge" en minnesvård.
Den stora dikten "Jøden", som Krog tagit
med några brottstycken av, är väl delvis en
smula för sockersött romantisk för vår smak,
men griper ändå starkt genom sitt patos och
sitt flammande anatema över antisemitismen.
Inte heller "For trykkefriheden" vittnar väl för
ett samarbete mellan Wergeland och Quisling.
Att en sådan dikt som "Mig selv", som utgör
ett svar på ett angrepp som ett konservativt
organ riktat mot Wergeland, är över hundra år
gammal är otroligt. Här finns expressionism,
modernism, surrealism innan någon hört dessa
ord. Jag har en vän som håller på med en
uppsats om Wergeland och Eliot och jag finner
det helt naturligt att sammanställa dessa båda
banbrytare. Båda har de funnit nya
uttrycksvägar för den moderna livskänslan.
Jeg hade? Naar en fugl flyver over mit hoved, er mit
had flux tusind alen borte.
Det flyder hen med sneen, det gaaer med de første
bølger fra land og langt ud i havet.
Men hvi skulde ikke mine aarer vredes?
Berøv ikke landskabet dets brusende bække!
Høistærede vidjebuske, tillader bækken at skumme,
naar den gaaer imellem stene.
"Høistærede vidjebuske", det kunde Diktonius
ha sagt.
Krog har i sitt urval inte gått längre tillbaka
än till Wergeland. Hela den danska tiden hoppar
han över, och inte en gång Eddan, som annars
brukar inleda alla norska lyrikantologier, har
funnit nåd för hans ögon. Men forntidens Norge
finns med i de moderna diktarnas skapelser.
Olav den helige och Olav Trygvason har
inspirerat många vackra dikter. Men framför allt
förnimmer man en fläkt av sagotiden, av
hedendom och sträv natur i det landsmål som flera
av de norska lyrikerna begagnar. När man
lyssnar till Vinje till exempel tycker man sig höra
en gammal eddadiktare kväda.
Kunskap skal styra rike og land,
og yrkje skal baaten bera,
og ingen maa vera ein styrismann,
som ikke ein mann kan vera.
Det är svårt att inte göra halt vid varje
diktare som är representerad i antologien. Här finns
ingenting som är likgiltigt, ingenting som inte
äger både skönhet och kraft. Vid Obstfelders
namn, han som tyckte sig vara kommen "på
en feil klode", hinner man göra den reflexionen
att han i sin känsla av utestängdhet och i sin
fördrömdhet egentligen är bra litet norsk. De
flesta norska lyriker har ett markerat aktivt
drag. I högre grad än deras svenska kolleger är
de socialt verksamma. En sådan
naturförsjun-kenhet, som vi brukar beteckna som specifikt
nordisk, finner man i själva verket relativt sällan
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
