Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
där så många tyskar tagits till fånga, började
tyskarna sålunda plötsligt visa en påfallande
välvilja mot de ryska krigsfångarna, vilka
tidigare behandlats med en ohygglig brutalitet. För
alla dem som här i landet tror på det så kallade
andra Tyskland borde Georges Gherras minnen
från tre år i Tyskland vara en mycket nyttig
tankeställare. Bo Enander
Rolf Lagerborg: Reaktionspsykologi. En
tillrättaläggning. Natur och Kultur
1943. 2:—.
De flesta psykologer under 1800-talet utgick
från medvetandet och talade om "själen" och
"jaget" som klart omskrivna verkligheter.
Känsla, vilja, tanke, uppmärksamhet var för
dem egenskaper eller förmögenheter hos
subjektet. Otvivelaktigt ingick här animistiska
kraftföreställningar, och det var en nyttig reaktion,
när Rolf Lagerborgs mästare — James, Janet,
Mach — vände sig mot detta betraktelsesätt med
samma argument som Hamlet använder på ett
berömt ställe: ord, ord... Om man tog sikte
på verkligheten bakom orden, menade de
radikalaste av dessa forskare, fann man i största
korthet uttryckt — ingenting. Medvetandet och
jaget finns inte, men det finns — så uttrycks det
i Lagerborgs sista arbete — medvetna förlopp
och en jagkänsla som beledsagar vissa
medvetna förlopp. Roten och upphovet ligger
alltid i det kroppsliga. En retning utlöser ett
svar på retningen, så som vi rycker till när
vi känner smärta; tänkandet är impulser till
talorganen som fastnat på halva vägen,
känslorna inälvsreaktioner, uppmärksamheten en
bi-företeelse vid vissa motoriska fenomen som
ursprungligen syftat till att avvärja faror.
Människan blir för denna frejdiga
upplysningssyn en apparat med ett invecklat
kopplingssystem av nervbågar: reflex, reflex ...
I Lagerborgs lilla polemiska skrift för i år
föreslås beteckningen Reaktionspsykologi för
denna lära. Dess grunddrag får man en
överskådlig och fängslande bild av, däremot
knappast några antydningar om de begränsningar
den har eller de viktiga invändningar som
gjorts mot den — och det vore kanske för
mycket begärt, ty Lagerborg är något av
profet och hans predikan denna gång kort.
Men utöver reflexpsykologien har kommit ett
nytt drag. Framställningen sysslar
genomgående med begrepp som hormoner, inre-
sekretoriska förlopp, humorala
jämviktsförhållanden etc. Nervbanorna är inte längre det
yttersta och sista, reflexerna på sätt och vis
detroniserade, och den klassiska
kroppsvätskepsykologien har upplevt en oväntad
renässans. Kanske frågar sig en läsare om man
egentligen vet så mycket mera om dessa
kemiska processer än man förr visste om
medvetandet och jaget — om inte den
huvudsakliga skillnaden är att det ena ordet bytts
ut mot det andra: kemi, kemi...
Gunnar Brandell
Alf Nyman: Själsbegreppets förvandlingar.
Gebers 1943. 7:—.
Alf Nyman behandlar i sin senaste bok alla
de kardinalfrågor, som filosofien och
psykologien nalkas från var sitt håll. Efter en kortare
repetition av själsbegreppets förvetenskapliga
historia refererar han de fyra viktigaste
teorierna om förhållandet mellan kropp och själ, av
vilka särskilt två — växelverkansteorien och
parallellteorien — tas upp till ingående
diskussion. Här kommer han också in på frågan om
växternas själsliv, som genom nyare forskningar
ställts i en häpnadsväckande belysning. Vidare
skildrar han det vetenskapliga själsbegreppets
utveckling från substansföreställningar till
funktionsföreställningar; och slutligen ges en
överblick över de möjligheter som finns att lösa
"det främmande själslivets problem".
Det är svåra ämnen, och även den som finner
dem "intressanta", brukar vara tvungen att
uppbåda en viss viljekraft när han läser
framställningar i dylika invecklade materier. Men
Nymans bok är mönstergillt klar, fängslande
och kryddad av en underfundig spiritualitet.
Man brukar säga som ett beröm om romaner
att man har läst dem "i ett sträck". Det
berömmet torde få ännu mera styrka när det som
här kan ges åt ett populärvetenskapligt arbete
i filosofi. Allra lättast att följa är kanske
framställningen av växtbesjälningen, men också
referatet av gamla kända stridsfrågor som den
om förhållandet mellan kropp och själ blir i
Nymans version spännande som ett schackparti.
Sina egna uppfattningar försvarar författaren
med talang och skärpa; att han då och då
uppeggar till invändningar — exempelvis till frågan
varför han när det gäller "den stympade
parallellteorien" hänvisar till "kontinuitetens"
princip, tidigare underkänd när det gällde den
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
