- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIII. 1944 /
315

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Sven Stolpe: Gabriele d’Annunzio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GABRIELE D’ANNUNZIO

förvriden, darrande stil — han ligger i mörkret
och skriver ord för ord med så latta rörelser
som möjligt, för att inte skakningarna skall
fortplanta sig till det värkande huvudet. I
september 1916 är han åter soldat och utmärker
sig särskilt vid stormningen av Veliki. Mitt
under angreppet igenkänns han av en okänd
soldat, som ber honom stanna och inte utsätta
sig för risker.

— Varför jag mer än du? frågar skalden.

— Vem skall ersätta dig, om du stupar?
svarar soldaten.

Efter denna bragd får han av Cadorna
kaptens grad, och Frankrike ger honom krigskorset.
D’Annunzio kämpar vidare — till häst, till fots,
till sjöss och i luften — tills han den 9 augusti
organiserar och utför sin flygning över Wien,
över vilken stad han kastar ned sina berömda
manifest.

När kriget är över, står det orubbligt fast,
att d’Annunzio visat lysande tapperhet och gjort
sig gällande som en skicklig och modig officer.
Han överhöljs med äretecken — sex
silvermedaljer, en bronsmedalj, tre gånger
omnämnanden för berömliga insatser i fält, de svårt
sårades hederskors, tre krigskors, en guldmedalj
och en mängd utländska ordnar.

5

Om d’Annunzios krigspropaganda och
deltagande i världskriget överraskade en hel värld
och gav även hans närmaste en alldeles ny bild
av hans personlighet, så återstod dock i hans
liv en final, som inte den djärvaste fantasi
skulle ha kunnat förutspå. Jag syftar på
Fiume-äventyret, en av de sällsammaste episoderna
i Europas litteraturhistoria. Andra stora skalder
har drömt och fantiserat om krigiska bragder —
d’Annunzio utförde dem. Andra har fablat om
furstemakt och kungligt majestät — d’Annunzio
gjorde sig själv till konung, erövrade med vapen
i hand ett eget rike.

— Du kommer inte att dö hundraårig, men

Slutorden i ett av de öppna brev, som d’Annunzio
utgav under rubriken "Teneo te, Africa".

du kommer att bli kung, spådde honom en
gång en gammal häxa i Arcachon. Hon fick
rätt.

Här skall icke rekapituleras den märkliga
historien om hur Italien efter Österrikes
besegrande blev så gott som lottlöst. Förbittringen
var emellertid allmän, och man förstår
ingenting av fascismens uppkomst, om man inte har
i minnet, att italienarna anser sig ha räddat de
allierade genom att bryta ned Österrike —
Piave-slaget i juni 1918 var också en verklig seger,
en av de första avgörande — för att därefter,
vid fördelningen av bytet, avspisas som en
bundsförvant utan värde. Fiume hade genom
folkomröstning uttryckt sin vilja att tillhöra
Italien, men de allierade satte sig över detta
beslut och installerade i staden ett allierat
kommando. De italienska soldaterna fick order att
lämna Fiume. Deras uttåg gestaltade sig till en

315

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1944/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free