Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
Thore Virgins samling
Det ligger i sakens natur att en utställning
av en boksamling blott kan bjuda ett urval och
därför måste efterlämna ett fragmentariskt
intryck. Detta kan delvis hävas om man vid
urvalet försöker ge ett tvärsnitt genom ett samlar
-område med hjälp av så markanta exempel som
möjligt eller uppvisa en specialitet, i vars
"begränsning mästaren röjer sig". Båda dessa
tillvägagångssätt kunde iakttagas vid den
utställning av tidiga tryck och bokband, som under
mars månad fanns att se i Nordiska museet.
Här visades för första gången offentligt delar
av kapten Thore Virgins samling, vilken,
såsom Isak Collijn säger i förordet till den
instruktiva, illustrerade katalogen, är att betrakta
som en av de största och värdefullaste i Sverige.
Dess tyngdpunkt, vad böckerna beträffar, utgöra
de svenska trycken från 1400- och 1500-talen,
vartill de svenska arbeten, som tryckts i
utlandet, sluta sig. Som man vet är ingenting så
sällsynt som ett fullständigt exemplar av en
svensk inkunabel; av sådana måste man i de
flesta fall nöja sig med små fragment. Likväl
finnes en sådan dyrgrip bland kapten Virgins
bokskatter (kat. n:r 49): ett komplett exemplar
av Alanus de Rupes "De psalterio b. Mariæ
virginis", som 1498 framgått ur Mariefreds
klostertryckeri. Av de i utlandet tryckta svenska
1400-talsböckerna är raden av upplagor av
Birgittas uppenbarelser imponerande. Där är den
c:a 1478 hos Lucas Brandis i Lübeck tryckta,
ofullbordade plattyska upplagan av
"Open-baringe" (kat. n:r 101), av vilken föreligga 6
provblad jämte de båda hittills kända träsnitten,
här ett praktfullt exemplar av den sällsynta
lübeckupplagan av "Revelationes" av år 1492
(kat. n:r 104) med de 15 ytterst märkliga stora
träsnitten, troligen utförda av vadstenamunken
Gerardus, där åter Kobergers nürnbergupplaga
av år 1500 (kat. n:r 108) med Dürers träsnitt
i ett exemplar som tillhört bildhuggaren i
Nurnberg Veit Stoss (död 1533), försett med teck-
ningar och anmärkningar av hans hand. Vem
känner inte ett styng av avund vid åsynen av
detta? Av de utländska 1400-talstrycken måste
i Virgins samling naturligtvis först och främst
lübecktrycken beaktas, då de äro direkta
förelöpare till de svenska inkunabeltrycken. De äro
därför också väl företrädda i några intressanta
exempel (kat. n:r 12, 15 och 18). Utom av
dessa fängslas man särskilt av pergamentbladet
ur "Psalterium Moguntinum" (kat. n:r 4),
"med flit fullbordat av Johann Fust, borgare
i Mainz, och Peter Schöffer från Gernsheim i
Herrans år 1457", ett verk av så fulländad
skönhet, att det hävdar sin plats vid sidan om
Gutenbergs berömda 42-radiga bibel. En besökare,
som intresserar sig för boktryckarkonstens tidiga
utveckling, torde särskilt fästa sig vid det ur
samma officin framgångna bladet ur
"Catho-licon" från år 1460 (kat. n:r 6). För att trycka
denna "medeltidens Nordisk Familjebok" kunde
man nämligen på grund av dess omfång inte
använda den stora bibeltypen utan tvangs att
uppfinna en så liten stil som möjligt, den s. k.
brödstilen, som här kom till användning för
första gången. Men om man frågade mig, till
vilken bok jag helst skulle komma tillbaka,
sedan jag sett alla utställningens dyrgripar och
rariteter, skulle jag peka på Nicolaus Jensons
"Cicero", Venedig 1470, i förbigående sagt ett
dedikationsexemplar på pergament till biskopen
av Ragusa Lucas de Tolentis (1428—91) i
originalband (kat. n:r 24). Man kan knappast se
sig mätt på detta boktryckarkonstens
mästerverk, i vilket vi till fullo kunna beundra
klarheten och skönheten i Jensons antikvastil, som
på pergamentet når en så ojämförlig verkan.
Typerna äro helt visst inte så jämnt skurna som
ett modernt stilgjuteri kan göra det, satsbilden
är inte uppmätt med metermått och
cirkelpassare, men tilltalar den inte konstnärligt just
genom denna "ojämnhet" hos typen, som aldrig
tröttar läsarens öga, röjer sig inte i detta
satsbildens "liv" dess skapares hela mästarhand,
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
