Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Teater och film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEATER OCH FILM
förefaller att döma av filmatiseringen att vara
en korsning mellan en gammaldags
familjeroman och en morbid sydstatshistoria av
William Faulkner. Ett antal personers levnadsöden
följs från barndomen långt upp i åren, och
undan för undan förs nya figurer in i det brett
upplagda panoramat. Tidiga
ungdomsförälskelser stäcks av sjuka, grymma eller
ståndsmedvetna föräldrar, de svagare bryts ned, medan
de starka utvecklas till präktiga karaktärer
under ödets gisselslag. Så brukar det gå till
i gamla hederliga följetongsromaner, men
Bella-manns litterära ambition har frestat honom att
"fördjupa" det konventionella handlingsschemat
genom att vräka in en hoper psykoanalys och
perversioner. I romanen går måhända dessa
olyckor och’ gräsligheter mera naturligt in i
sammanhanget, men i filmen, där de
sammankittande lugnare partierna måst offras för att
alla de avgörande momenten skall få plats,
tornar de upp sig till en mardrömslik
anhopning av besynnerlighet och elände som blir
för mycket för en normal konsumtionsförmåga.
Mardrömmar i all ära, de kan vara nog så
konstnärligt givande om blott drömstämningen
kan fasthållas, men det är inte fallet i "Ringar
på vattnet". Den gör ett övervägande
bombastiskt intryck; i stället för kuslighet erfar man
blott undran över vad som skall komma
härnäst, och till slut överraskar man sig med att
känna sig galghumoristiskt uppspelt som om
man satt och läste något som kunde heta "Liket
i byrålådan eller Den sadistiske bensågaren".
Ändå är inte filmen filmatiskt ointressant, den
rymmer många scener som framstår suggestivt
i något slags överrealistisk blixtbelysning och
den spelas på flera händer (Betty Field, Nancy
Coleman, Claude Rains) med övertygande
besatthet. Ett steg längre åt det surrealistiska och det
är möjligt att filmen hade funnit en stil som
räddat den från det makabert burleska intryck
den nu gör. Georg Svensson
Commandos (Commandos Strike at Dawn).
John Farrow. Columbia.
Det kungl, norska flygvapnet har medverkat
vid denna film om ett commandostrandhugg på
den norska kusten. Det hade varit bra om
norrmän fått ha litet mer att säga till om även i
regin, ty de bilder av livet i ett norskt
kustsamhälle som återges måste åtminstone för
nordiska betraktare te sig exotiska på ett icke avsett
komiskt sätt. Handlingen rymmer en
kärlekshistoria mellan en norsk fiskare (Paul Muni)
och en engelsk amiralsdotter som är löst
påhängd och plågsamt oäkta. Sin styrka har filmen
i själva raiden, som är hänsynslöst och olidligt
realistisk — det är också beprövade trupper
som är i elden. Den slutar givetvis med ett
brakande nederlag för nazisterna, som i filmens
tidigare skede gjort sig väl meriterade för
utrotning. Men det är ett fel med detta slags
propaganda. När man ser hur förträffligt
commandos arbetar och hur lätta tyskarna är att
överlista och övermanna frågar man sig varför
invasionen inte för länge sedan är ett fullbordat
faktum. Georg Svensson
Mannen i grått (The Man In Grey). Leslie
Arliss. General Film Distr.
En påkostad och påkostande engelsk
utstyrselfilm från regency-tiden, byggd på en roman
av lady Eleanor Smith som förefaller att vara
en av de klenaste bland de historiska
missromaner som översvämmar läsecirklarna. Man
får allt ha ett lättrört sinne för romantik om
man skall ha någon behållning av denna dystra
historia om en förtjusande kvinna som blev
bortgift med en demonisk lörd, aldrig fick den hon
ville ha och på det skändligaste bedrogs av sin
bästa väninna. Filmen ger belägg på den sadism,
som är ett så motbjudande inslag i denna sorts
romantiska konfektion. Georg Svensson
Ett påpekande
Regissör Olof Molander har med anledning
av BLM:s recension av filmen "Appassionata"
meddelat att han inte haft annat med
författandet av filmen att göra än att han företagit vissa
ändringar ’ manuskriptet. Bolaget satte ut hans
namn bland författarnas utan att tillspörja honom.
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
