Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj. N:r 5 - Hjalmar Gullberg: Blodsbröllop. Ur ett drama av Federico García Lorca - I. Vaggvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR GULLBERG
I
VAGGVISA
Hustrun och Svärmodern till den vilde Ryttaren — han
som skall fly med en annans brud — sjunger omväxlande
denna vaggsång för en liten gosse. Visan har samma rytm
som "Rida, rida ranka", och dess ramsor handlar också om
en häst. Men här smyger sig mörka och farliga tongångar
zigenarartat in i texten. Dramats handling går rakt igenom
den sövande melodin.
Nu ska lilien höra
om den stora hästen,
som var rädd för vatten.
Floden rinner sval.
Floden under träden
rinner svart som natten.
När han kommer till bron,
sjunger han om sitt kval.
Aldrig lilien drömmer
om vad vattnet gömmer
med den breda svansen
i sin gröna sal.
Somna, nejlika,
för hästen han vill inget vatten ha.
Somna, vackra ros,
för tårar rinner över hästens nos.
Fula sår på foten,
manen röd vid roten,
och en dolk av silver
djupt i ögonvrån.
Männen gick till floden.
Bloden rann i strömmar
vildare än vattnet.
Sover du, min son?
Somna, nejlika,
för hästen han vill inget vatten ha.
Somna, vackra ros,
för tårar rinner över hästens nos.
376
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
