Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Giovanni Verga: Den Helige Josefs åsna. Novell. Översättning från italienskan av Karin de Laval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HELIGE JOSEFS ÅSNA
Men för oss blir det bara sämre med skörden,
så nu måste vi snart sälja mulåsnan också.
Bonden Cirino hade spänt åsnan för plogen
tillsammans med den gamla märren, som gjorde
samma tjänst som stenen i en ring, medan den
Helige Josefs åsna knogade och drog upp
fåror dagen lång, kilometer efter kilometer,
ända från gryningen, när lärkorna började slå
sina drillar i skyn till sena kvällen, då
domherrarna ivrigt flaxande togo sin tillflykt in
bland de nakna buskarna, medan dimman kom
vällande som ett hav. Men som åsnan var
mindre än hästen, hade man lagt en liten kudde
av halm under oket, så att den måste ta i ännu
hårdare för att få loss de stelfrusna
jordklumparna.
— Det sparar hästen, som är gammal, sade
bonden Cirino. Den här åsnan, den har
faktiskt ett hjärta som är lika rymligt som
Catania-slätten. Det är rent otroligt.
Och till hustrun som följde efter honom,
medan hon sparsamt sådde sina korn, insvept
i sin schal, sade han:
— Händer det den någon olycka, vilket
Gud förbjude, så står vi på bar backe, en sån
skörd som det ser ut att bli.
Kvinnan såg på den lilla magra och steniga
jordlappen, där torkan gjort stora sprickor i
marken. Det hade inte regnat på länge, den
enda fuktighet som kom var dimma, av det slag
som fördärvar sådden. Och när tiden var inne
att se om grödan, såg det ut som hin Ondes
skägg, lika gles och gul som om elden gått
fram över den.
— Och jag som gjort mig ett sånt besvär,
gnällde bonden Cirino och krängde av sig
rocken. Den här åsnan skulle ju klara saken
lika bra som en mulåsna... Det är åsnans fel
att det blir missväxt.
Hustrun kände som en klump i halsen vid
anblicken av den förtorkade grödan och svarade
med tårarna tillrande utför kinderna:
— Det är inte åsnans fel. Compare Neli hade
tur med skörden, han. Det är vi som har otur
i stället.
Så bytte den Helige Josefs åsna ägare ännu
en gång, sedan bonden Cirino kommit tillbaka
från fältet med lien över axeln. Man behövde
inte meja det året, fast man hade satt upp
käppar med helgonbilder överallt och betalat
två tari1 för att prästen skulle välsigna grödan.
— Det hade varit bättre med djävulen
i stället, svor Cirino, då han såg axen stå
spikraka, så att inte ens åsnan ville ha dem. Och
han spottade rätt upp i luften, mot den
turkos-blå himlen, som inte gav ifrån sig en enda
droppe vatten. Då compare Luciano,
formannen, mötte bonden Cirino, som drog åsnan med
de tomma säckarna efter sig, frågade han:
—- Vad vill du ha för Helige Josefs åsna?
— Ge mig vad du vill. Åt helvete med den,
svarade bonden Cirino. Nu har vi inte bröd för
dagen längre, och inte foder heller till kreaturen.
— Jag ger dig femton lire för den, eftersom
du är utfattig. Men åsnan är inte värd så
mycket, för den orkar inte med längre än ett
halvår till... Du ser väl själv hur ynklig den
ser ut...
— Du kunde ha begärt mera för den,
opponerade sig hustrun, när affären var uppgjord.
Compare Lucianos mula har dött för honom,
och han har inte råd att köpa en till. Hade han
inte fått köpa den här åsnan av oss, så hade
han inte vetat vad han skulle göra med kärra
och seltyg. Du skall få se att den där åsnan för
lycka med sig åt honom.
Den lilla åsnan lärde sig nu också att dra
kärran, som hade skaklar så höga att den vilade
med hela sin tyngd på ryggen. Den skulle inte
ha strävat ett halvår till, så som den måste
knoga i uppförsbackarna. Compare Lucianos
käpp var det enda som kunde sätta en smula
fart på den. Och när det bar utför, var det etter
värre. Då fick den hela kärran över sig, så att
1 Tari, gammalt sicilianskt myntslag, motsvarande
fyrtio centesimi.
2 blm 1944 vii
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
