- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIII. 1944 /
604

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Tore Zetterholm: Kätterska korsfarare. Richard Hillary och Arthur Koestler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TÖRE ZETTERHOLM

banér bär inga deviser. Men trots denna
okunnighet äger vi en dunkel och (för oss) helt
oförklarlig tro på att det är rätt att strida och
dö och att det kanske är det bästa vi kan göra
för denna eländiga värld. Tro inte att jag menar,
att vi tror på kriget som sådant: ni vet, att vi
avskyr och föraktar det. Men ändå är vi, av
någon anledning, beredda att strida för något
som vi inte vet, som vi aldrig kan uttrycka.
Kanske det inte kan finnas någon tro utan
okunnighet. Alla religioner grundas på en
bekännelse om okunnighet, det stora Nescio. Men vad
är denna tro, som inte tycks ha något föremål;
skall vi aldrig få veta det?" (Horizon juni 1943.)

Inte endast genom sina livsöden utan även
genom sina verk och sin världsåskådning tycks
alltså dessa båda diktare vara representativa för
en större kategori. Hur stor denna är och vad
den omfattar är naturligtvis omöjligt att exakt
fastställa. Vi kanske kan säga, att de
representerar den tänkande delen av den unga,
borgerliga generationen på den ena av de krigförande
sidorna i Europa.

Denna generation ägde vissa kännetecken:
den saknade en genomtänkt övertygelse att strida
för, den ägde ingen tro, vare sig religiös eller
politisk, men samtidigt drevs den av en inre
nödvändighet, som kan tolkas som en
förtärande hunger efter en frälsande upplevelse. Ty
utan tro tycks inte människan kunna leva och
ännu mindre föra krig. Det såg vi tydligast hos
Richard Hillary. Driften att tro tycks vara lika
konstitutionell som hunger och törst, som driften
att älska och leka.

Men genom att ta denna troslängtan till
huvudtema för sin diktning kommer dessa båda
författare inte endast att föra den borgerliga
krigsungdomens talan. Jag nämnde förut att
de ofta förekommande bibliska bilderna hos
Koestler tydde på att han rörde sig i religionens
gränstrakter. Samma gäller bilderna från kors-

tåget. Det är här inte bara fråga om stilistiska
utsmyckningar utan djupare symbolik.

Korstågssymbolerna har kommit till flitig
användning under kriget. Redan 1936 lät
general Franco proklamera ett slags bakvänt
korståg, när han förde sina morer mot det
republikanska Spanien. Det kan alltså låta som en
eftergift åt den mest vulgära propagandan, när
Koestler talar om sin generation som korsfarare
och om Hillarys längtan efter Den heliga Graal.

Men det är inte svårt att se skillnaden.
Den vulgära propagandan tillämpar en vulgär
historiesyn. För den var och förblir ett korståg
det jordiska Jerusalems befriande, kriget mot
de otrogna, rov och plundring. Men det finns
ett annat betraktelsesätt, som historikerna börjar
bli tvungna att anlägga på korstågen.

Omsorgen om Den heliga staden och världslig
rovlystnad räcker inte för att förklara den
entusiasm, som påven Urban II :s korstågsappell
tände år 1096. Det måste också ha funnits andra
motiv, som drev massorna ut på den långa
vandringen. Det underliga var ju, att Urban kunde
mobilisera denna hänförelse för sitt projekt
omedelbart efter påvedömets förnedringstid.
Visserligen vet man föga om den kyrkliga krisens
inverkan på folkets tro. Men det finns kanske
ändå fog för påståendet, att det inte var folkens
tro, som var den starkaste kraften bakom den
mäktiga trosprestationen, utan snarare deras
hunger efter en tro. Det var kanske denna
längtan, som fick en symbol i den gamla myten
om Graal, som åter aktualiserades vid tiden för
korstågen.

Och det är i denna betydelse, som dessa
diktare talar om ett korståg. Ett slags trons
förnedringstid har ju också bourgeoisien upplevt. Den
har förskingrat sin religiösa tro och har aldrig
haft någon politisk. I kampen mot det onda
hoppas den nu återfinna den försvunna Graal.

604

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1944/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free