Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
struositeternas skull. Hur lätt är det inte att bli
oproportionerlig själv när man skall kritisera
det proportionslösa! Tredje Rikets "konst"
kommer en snar framtid att ha glömt och
någon roll för konsten kommer den inte att
spela, om den också kanske kan bli ett givande
fält för påverknings- och idéundersökningar av
till annat och produktivare arbete ohågade
avhandlingsskribenter. Något av samma tendens
i uppläggningen har artikeln om Hjalmar
Söderbergs dramatik, där Josephson, efter att
utförligt och ändå på något vis lätt ha vidrört
"Gertrud" och "Aftonstjärnan", slår ner på den
glömda och enligt hans mening orättvist
ospelade "Ödestimmen", som han just på grund av
dess politiska fram- och skarpsynthet ställer i
strålkastarljus. Frånsett "Ödestimmens" intresse
som en skildring av det eviga Tyskland ger
denna partiskhet uppsatsen en viss
disproportion.
I "Vetenskapens dilemma" diskuterar
Josephson en aspekt av tidens stora förtroendekris
och kommer till det visserligen föga originella
resultatet att ingen kultur kan finnas utan att
en moralisk goodwill återupprättas — detsamma
som vunnits av andra, ekonomiska, sociala,
politiska m. fl. skriftställare i ämnet. Men dessa två
essayer måste rekommenderas som de mest
helgjutna i boken på grund av deras klarhet,
välskrivenhet och rikedom på snabba, givande
utblickar åt alla håll.
Det stora föredraget "Tankar om svensk
smak" slutligen, kan väl inte egentligen
betecknas som tidsaktuellt. Men har inte dess
oroliga, sökande frågor en bakgrund i de
gångna årens svenska isolering? Finns det en
svensk smak, frågar sig Josephson, som vuxit
på ren och oförfalskad nationell grund och som
gör skäl för epitetet? Det är en på sätt och
vis beklämmande inventering, eftersom
Josephson mestadels tar sikte på vad "svensk smak"
(= vackrare vardagsvara) är, på bredden, i
vanlighetens och den banala tröghetens tecken,
däremot inte alltid på vad den vill vara eller velat
vara hos enskilda, mer eller mindre tongivande
store. Hela frågeställningen är ett slags
krisexperiment och resonemanget utmynnar
naturligtvis i vad man hela tiden en smula otåligt
visste: nämligen att den svenska smaken inte,
som den nazistisk-tyska t. ex., är eller vill vara
något nationellt unikum, utan som smak måste
vara otänkbar utan impulserna utifrån,
enkannerligen de franska och italienska. Här som
annars hos Josephson finns mycket som man
tycker är ofullständigt, många frågor som man
tycker är underligt väckta, mycket som manar
både till mothugg och medhåll, men man får
sin tankeapparat uppdragen och det är ju
huvudsaken med en essaybok. Författarens största
svaghet är de lätta utförsgåvorna, någonting
visst briljerande, hans styrka är att i många
blixtlika glimtar belysa kultursammanhangen,
ge plötsliga uppslag och föra läsaren ut på
egna vägar. Gunnar Ekelöf
Judiska skalder och siare
Marcus Ehrenpreis: Skalder och siare, som
byggt Israel. Bonniers 1944.
12:—.
Med sin nya bok ger oss överrabbinen Marcus
Ehrenpreis icke ett historiskt arbete i vanlig
bemärkelse. Författaren gör det icke till sin
huvuduppgift att lämna oss en historisk-kritisk
redogörelse för judefolkets utveckling från år
1000 fram till närvarande tid. I stället låter han
en samling markanta judiska gestalter passera
revy för oss; personer i vars liv och
verksamhet ett bestämt tidsskedes andliga strömningar
återspegla sig särskilt tydligt. Egna upplevelser
och en djup medkänsla med de lidande judarna
gör Ehrenpreis särskilt skickad för den uppgift
han gjort till sin: att vinna förståelse för egen-
arten i judarnas historia och att ge en djupare
inblick i de förhållanden, som förorsakat deras
stora nöd. Det grundproblem, som går som en
röd tråd genom hela boken, är frågan, hur
judarnas existens bland främmande folk skall
kunna låta förena sig med ett pietetsfullt
vårdande av det egna betydelsefulla kulturarvet.
Lika viktigt är det att åstadkomma ett
friktionsfritt, okonstlat förhållande till de värdfolk,
bland vilka judarna leva.
Ehrenpreis placerar dessa problem i deras
stora historiska sammanhang och ger först en
rekapitulation av de spanska judarnas öden
omkring år 1000 e. Kr., speciellt de judiska
diktarna, profeterna och filosoferna Salomo Ibn
Gabirol och Jehuda Halevi. Moses Mendels-
629
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
