Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Martin S. Allwood: Ronald Bottrall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARTIN S. ALLWOOD
mer — inte minst vid universiteten — men
detta är förräderi mot skönhetens väsen, som
är frihet:
... Why cannot beauty dwell where it pleases,
Unsubject to the oneness or the whatness,
Rhythm of parts, the infant Hercules
Of the categorical mind, strangling
In each hand one attribute?
Trots vår civilisations förnedrade tillstånd
menar dock Bottrall i denna dikt, att det
ännu är möjligt att vända om till något bättre.
Första villkoret är dock att européerna uppger
framstegsideologien, som lurat dem till en
vansinnig själv överskattning; det heter mot
slutet av dikten:
There is yet time, even though the clock
Is set, there is yet time to brave
The annals of our age, to put our ’wave
Of progress’ in its proper place, recant
Our låte betrayal and plant
Within the shadow of the röck
Our bloodless bodies. Ask, ask.
Den som inte frågar, får aldrig något svar.
Vår fullkomligt förvillade tid kännetecknas väl
just av behovet att fråga, fråga om allt mellan
himmel och jord, från sexuallivet till teknik
och naturvetenskap och filosofi. Här står
Bottrall i samklang med wienerskolans logiska
positivism (jämför rationalismen i trettitalets
Cambridge!).
En lösning på den västerländska kulturens
problem är regionalismen, decentraliseringen,
återvändandet till landsbygden och dess liv
i närmare kontakt med naturen. Bottrall är
nästan doktrinär regionalist och representant
för Cornwall, hans hemtrakt. Många av
dikterna i "The Loosening" är rent deskriptiva
cornwalldikter. I själva den dikt, som givit
sitt namn åt hela boken, lyckas Bottrall intimt
på läsaren överföra lantlivets friskhet:
... I have chopped logic
Since then, and laid out the subject in
My brain’s mortuary, held my mind
A clearing-house for moral commonplaces
Which gutter and are gone, yet I am sick
With excess of memory, how a farm-girl
Poised herself like a falcon at check
Amid the unfooted ploughland,
Laughter splashing from her mouth and
Rippling down her brown neck;
Not passion-rent she
But sensing in the bound
Of her breasts vigours to come, free
As air and powered to make her one
With the stream of earth-life around.
Bottralls regionalism förmäler sig här med
en allmän primitivistisk kulturtendens bort från
megalomaniens megalopolis till mindre,
balanserade samhällsenheter, det "naturliga" och
organiska.
2
Ronald Bottralls dikt "Festivals of Fire"
(Eldfester) skrevs 1932 och publicerades 1934
tillsammans med dikter från tiden 1931—33.
I en anmärkning i bokens början säger
Bottrall: "För idén till diktens grundplan och
för vissa detaljer i de tre första sektionerna
står jag i stor skuld till Balder the Beautiful,
del VII i sir J. G. Frazers ’Den gyllene
grenen’." Författaren tillägger dock, att
detaljerade hänvisningar till Frazers stora verk
troligen skulle förvilla läsaren snarare än hjälpa
honom. Vi får därför låta oss nöja med den
allmänna insikten, att dikten vill bygga på
den urgamla mytens underlag. Ett eldsoffer
antydes, ett purgatorium som inte är kristet,
en helvetesrening som ej har förbindelse med
Jesu lära.
Dikten rör sig på ytan i västerlandets
mekaniska civilisation:
Her brother did not wait for
Arteriosclerosis, or boggle at
The price of gin. In a ditch three
Dumdum bullets left a brainless jaw
Ön the Massachusetts coast: a token
For a law enraged at Capone’s
Bilk of income-tax returns.
678
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
