- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIII. 1944 /
680

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Martin S. Allwood: Ronald Bottrall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MARTIN S. ALLWOOD

inte är det bästa man kunde få. I dikten
"Dark-ened Windows" heter det:

The satisfied heart is coffin’d in its treasure;

Only the vigilant eye and unfaltering hand

Can dare to reject the little that is sure

For the hazardous cliff-face and the promised land.

I futtighetens och självpjoskets tidsålder vill
människorna gärna förvärva en liten säkerhet,
men törs sällan riskera något för den
fullkomliga säkerheten och vissheten, som endast står
att vinna genom total självkännedom. Bottrall
genomskådar "det tillfredsställda hjärtat" — han
vet att den verkliga tillfredsställelsen alltid
kännetecknas av en djupare otillfredsställelse
med allt man uträttat, en slags skapande oro,
som tvingar oss fram över okända ökenland
och oanade prövningar till ett okänt mål av
sj älvförverkligande.

Stundom höjer sig Bottralls vision av
människoödet till det sublima, såsom i den kärvt
manliga "Revengers Against Time", vars
avslutande rader lyder:

... One cannot, granted,
Live always at the spurt, challenge must have end
As circling swallows that nose for direction
Suddenly swing. But the soul mines deep,
Has galleries of stooping pain, vaults
That come ruining down. Here is no sudden
Triumph, no chance diamond: pick must pierce,
Unpiece, tear to tatters this dog-eared life,
Thumbed by subordinates, or we resign
To subaltern eclipse and dark terrestrial circuit.

Här visar Bottrall åter den filosofiska
pessimismens bästa sida: insikten om allt eländes
ständiga varaktighet, fåfängligheten i lättfången
lycka och illusioner om framgång. Så är livet
helt enkelt inte konstruerat; i dess vävnad
skall lidandets bloddränkta tråd alltid finnas.

Samma beslutsamhet att inte ge efter för det
underlägsna kommer fram i dikten "Uncertain
Footholds". Första versen är typisk för Bottralls
livsåskådning:

Hold achievement nothing until the last stone,
Exhort, not mollify proud head veined
With mettle, arching unbroken. Dawn
Fingering heaven with brightness fails often to fulfil.

Bottralls filosofi är ett i skeptisk pessimism
grundat stolt livsbejakande. Trots sin keltiska
bakgrund är han i detta avseende exponent för
den seghet, som associeras med England lika
ofta som med Finland. Bottrall känner
framgången, och vet att den oftast är livets
farligaste illusion. Intet är så bedrägligt som lyckan
och vissheten, det är hans upplevelse likaväl
som det var de medeltida mystikernas.

I sin programdikt "The Thyrsus Retipped"
hade Bottrall redan 1931 angivit sin lösning på
samtidens problem: att hålla fast vid det
män-niskoupplevda, att misstro det mekaniska, som
ej stod "i upplevt förhållande". I den grymt
rättframma "Exhortation to the Cloistered"
(Uppmaning till de instängda), bakom vars
rytmer T. S. Eliots "Ash-Wednesday" skymtar,
specificerar han ännu tydligare hur viktig han
anser denna insikt vara:

Moder av levande aning

var närvarande i blodet,

bind oss vid näring

med navelsträngen,

flyt genom kapillärerna

genomträng cortex

svara med nervcentra,

var som en blodkropp, som ett sköte,

var omkring oss, var inom.

Att vi ej glömmer de begravda städerna,

att vi ej försummar det levande livet.

Det är själva det konstnärliga skapandets
djupaste hemlighet Bottrall här pejlar. Ju mer
levande och reagenskraftigt det mänskliga
sensoriet, desto intimare verklighetsupplevelse,
desto skarpare varseblivande.

Motsatsen till det människoupplevda är det
förstenade och karikerade. I "Preamble to a
Great Adventure" (Förspel till ett stort
äventyr) låter Bottrall sin ironi spela fritt över det
förstelnade engelska kulturmönstret, det som
blivit en parodi på sig självt:

680

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1944/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free