Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Isaac Grunewald i Liljevalchs
Något liknande kan man inte säga om Isaac
Grunewald, som fyllt den nyöppnade Liljevalchs
konsthall med ett urval ur sin ojämförligt rika
produktion från de sista fyrtio (sic!) åren. Att
han var en sällsynt målarbegåvning avslöjade
han redan med de 1904 och 1905 daterade,
intimt finstämda dukarna, men det speciellt
grünewaldska överdådet bröt inte fram förrän
han 1909 i Paris kommit i kontakt med
expressionismen. Han övergår nu definitivt från
stoff-illuderande till dekorativ kolorit, som först
skimrar i milda regnbågs- eller luktärtsfärger,
sedan kortvarigt stäms i en gråtonig,
pointillis-tisk skala för att så omkring 1911-—12 slå ut
i den tropiska, grünewaldska prakten. Man kan
dock under hela 1910-talet iakttaga ett mera
målmedvetet studium och syns det mig även en
säkrare koloristisk känsla än senare.
Förprick-ningarna i min katalog duggar särskilt tätt åren
1911—17, uppträder sporadiskt fram till 1927
men blir senare definitivt sällsynta. Dock
förefaller det mig som om Isaac Grünewald de allra
sista åren börjat frigöra sig från den grötiga,
orena färg och den alltför lösliga form som
i mitt tycke skadar så många av hans verk ifrån
1920- och 30-talen. När han är som bäst, och
det är han tillräckligt ofta, är han emellertid en
betvingande målare och en gudabenådad
dekoratör (se just dekorationsskisserna!), som
rättvisligen inte bör jämföras med män som
Isakson och Sandels, därför att han målar så att
säga i hastigt mod, i ögonblickets häftiga
ingivelse. Det är något av festlig improvisation
över allt vad Isaac gjort, och vi måste vara
tacksamma att även det temperamentet har en
så eminent företrädare i vårt moderna måleri.
Ovanpå dessa specialutställningar kommer
som en sammanfattning den av Nationalmuseum
ordnade stora utställningen kring
expressionismens genombrott i svensk konst vilken öppnas
när detta nummer gått i press.
Konstrevy 20 år
Den konstintresserade kan f. ö. erinras om
att Sveriges förnämsta konsttidskrift, Konstrevy,
i år fullbordar sin tjugonde årgång. Bakom detta
faktum ligger ett hängivet arbete främst från
tidskriftens grundare och förste utgivare Gösta
Olson samt dess redaktör på senare år Ingrid
Rydbeck Zuhr. Att vara konsttidskrift i Sverige
har om möjligt varit motigare än att vara
litterär tidskrift, men nu tycks äntligen konstintresset
ha nått en nivå som gör rättvisa åt denna
förnämliga tidskrift, vilken från att de första två
åren blott ha utkommit med ett tunt häfte undan
för undan tillvuxit i prakt och omfång.
Ett beriktigande
Ett beklagligt misstag begicks i den
kommentar i förra numret som bjöd farväl åt British
Councils representant Ronald Bottrall och
hälsade hans efterträdare professor Michael Roberts
välkommen. Det finns två engelska professorer
Michael Roberts och vi hade ingivits
föreställningen att den nye British Council-chefen var
identisk med poeten och filosofen Roberts. Det
är han nu inte utan i stället med historikern
och sverigekännaren Michael Roberts, som varit
verksam i Sydafrika och som bl. a. översatt
Ahnlunds Gustav Adolf-bok till engelska. Bland
hans egna skrifter märks en bok om whigpartiet
(1939) och en om afrikaneroppositionen 1939—
43, som väntas från Longmans. Som synes är
även denne professor Roberts synnerligen väl
ägnad att vara förmedlare mellan engelsk och
svensk kultur. Vi framför våra ursäkter för
förväxlingen och upprepar vårt välkommen!
Omröstningen
Den i förra numret utlovade publiceringen av
resultatet av en omröstning bland BLM:s
recensenter om de stora insatserna i de sista tjugu
årens svenska litteratur måste av utrymmesskäl
anstå till nästa nummers kommentaravdelning.
Georg Svensson
742
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
