Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Einar Malm: Fyra dikter - Nattstycke - Hemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EINAR MALM
FYRA DIKTER
NATTSTYCKE
Månstormen brottas med brusande ekar
och stjärnorna blinka ur svarta skyar
likt flämtande vekar.
Fjärden är bara ett dunkelt dån,
ett kaos av väsande byar
som nalkas öster ifrån,
en fiendehär av mörker och skum
som stormar i vettlös vrede.
Men jag lyssnar trygg i milt gavelrum
som ugglan i vårdekens rede.
Grenar dunka mot väggens trä,
men stugan är stadig och håller,
och syrsorna gnissla i ängens lä
sina eftersommarparoller.
Och den gula månsnipan skymtar ibland
mellan skyarnas drivande trasor
på färd för sig själv, på egen hand
högt ovan timliga fasor.
HEMMA
Min holme är ett brandgult bål
av sommarns gröna dröm som dör.
Runtom går fjärden blå som stål
och blå välvs rymden ovanför.
En gåsflock flyger stum och mörk
högt uppe, stadd på sunnanfärd.
Men ön med ek och asp och björk
i brand har blivit all min värld.
755
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
