Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Knut Jaensson: Alice i Underlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALICE I UNDERLANDET
sextio år senare skulle på en auktion i London
inropas av en amerikan för 15 400 pund.
Originalmanuskriptet utvidgades sedermera
åtskilligt och utkom i bokform 1865. "Under
utskrivningen" (säger Carroll enligt tecknaren
Furniss) "lade jag till många nya idéer, som
tycktes växa av sig själva på den ursprungliga
stammen, och många fler tillkommo av sin egen
drift flera år efteråt, när jag skrev ut
manuskriptet för publicering, men varje ord i
samtalen kom av sig självt." Ibland fick han sina
idéer på nätterna och steg då upp och skrev ner
dem, ibland kom de under ensamma
vinterpromenader, och då måste han stanna och med
stelfrusna fingrar kasta ner ett par ord i en
anteckningsbok för att hindra dem från att gå
förlorade. "Men hur och när de kommo, kommo
de alltid av sig själva", säger Carroll.
Det är också denna osökthet och spontaneitet
som först faller i ögonen på läsaren av
"Wonder-land" (och "Looking Glass") och genast drar
in honom i en trollcirkel. Berättarkonstens
medvetna eller omedvetna ideal kommer alltid att
vara att få det berättade att verka lika naturligt
som överraskande. Detta ideal gäller vare sig
det är fråga om realistiska, romantiska,
vardagliga, fantastiska, ångestfyllda eller idylliska
skildringar. Och det är inte egendomligt, för all
konst strävar att tränga in i verkligheten och
den är alltid på en gång faktisk och mer eller
mindre omöjlig att förutse. Sedd ur en annan
synpunkt är den på en gång faktisk och mer
eller mindre omöjlig att förstå. Båda dessa
aspekter på verkligheten smälter kanske aldrig
så fullständigt tillsammans som inför det
fenomen som kallas för drömmen, vilken ju också
för många tett sig som en symbol för livet
överhuvudtaget.
På Carrolls tid hade man (kanske bara med
undantag för Gogol i novellen "Näsan") ännu
inte kommit på den idén att låta livet direkt
utspelas enligt drömmens lagar, man nöjde sig med
att skildra en dröm. Både "Wonderland" och
ALICE LIDDELL
fotograferad som tiggarflicka av Lewis Carroll.
"Looking Glass" ger sig inte ut för att vara
något annat än drömmar. De börjar med en kort
skildring av Alice i vaket tillstånd, ur vilket hon
snabbt och omärkligt glider in i drömmens, och
de slutar med hennes uppvaknande. Carrolls
ursprungliga avsikt var ju bara att berätta en
rolig saga för flickorna Liddell och speciellt för
Alice, och det passade säkert honom själv lika
förträffligt som hans ämne att de båda
drömmarna i "Wonderland" och "Looking Glass"
drömdes av en sjuårig flicka: de blev
därigenom lika oskuldsfulla som den tilltänkta
"Shakespeare for girls" var avsedd att bli. Inte
desto mindre kastar de åtskilligt ljus även över
Carroll och Dodgson.
4
Någon psykoanalytisk tolkning av "Alice’s
Adventures in Wonderland" vågar jag mig
emellertid inte på. Dels saknar jag alldeles
psykoanalytisk skolning och dels (kanske just
761
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
