Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Knut Jaensson: Alice i Underlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUT JAENSSON
dess oändlighetsinläggningar utan passerat
tvärsigenom den stora salongsspegeln och hamnat
i den rena drömmens värld, där ironien blir
hal som en ål och de fräcka kätterierna lika
omöjliga att beivra som en dåres tal. Dodgsons
värld är ordnad, Carrolls naturligtvis förvirrad,
men ännu mera är den styrd av en i själva
verket sträng, fast bakvänd, sofistisk och
oberäknelig logik. Det är en drömmande
matematiker som hämnas på en vaken, ett nattligt
barn som rycker marken undan fötterna på den
dagtimmarnas lärare som bor i dess eget bröst.
Inte egentligen (som i sagorna) så mycket
genom att förneka och upphäva naturlagarna
(fast ju det också förekommer) som genom att
på en gång upplösa verkligheten och låta den,
upplöst, stå kvar där den brukar stå, en
meningslös och ogripbar skugga av sig själv. Även Den
Falska Sköldpaddans matematiska uppfostran
grundar sig på de fyra räknesätten, det är bara
det att drömmens tryckfelsnisse genom några
försåtliga förvrängningar råkat flytta över dem
till ett psykologiskt plan, där de, halvt
slumpvis, halvt avsiktligt, får representera några av
drivkrafterna och metoderna bakom den
mänskliga beräkningen, som ju mycket väl kan
begagna sig både av "Ambition, Distraction,
Ugli-fication and Derision".
5
Den spända uppmärksamhet med vilken
Carroll hela tiden lyssnar till det undermedvetnas
alla nyckfulla impulser hindrar honom
emellertid inte från att ägna Alice vederbörlig
uppmärksamhet. Hon är ju bara sju år och äger
ingen mera utpräglad originalitet, men man får
i alla fall en god föreställning om henne och
hon blir en helt levande liten person, inte bara
ett barn vilket som helst. Hon trampar ibland,
som barnfötter gör, ljudligt i klaveret, men för
övrigt är hon mycket väluppfostrad (vilket
Carroll säkert satte stort värde på), och i en seen
av graciös komik har Carroll fångat själva
essensen av hennes belevade sätt: när hon faller
genom tunneln och fruktar att falla tvärsigenom
jorden och hamna i "antipatierna", som hon
en smula tveksamt uttrycker sig, så niger hon
i fallandet då hon föreställer sig hur hon ska
fråga: "Ursäkta, min herre, är detta Nya
Zeeland eller Australien?" Men hon är inget mähä.
Då omgivningen trampar henne alltför
hänsynslöst på tårna säger hon ifrån, och inför Hjärter
Dams och Hjärter Kungs uppenbara orättvisor
kan hon inte tiga. Hon är alltså långtifrån
karaktärslös och ett viktigt drag i hennes natur
är hennes starka ambition att inte ta till lipen
i onödan. Men det kanske allra viktigaste är att
hennes fina sätt inte bara sitter på ytan: hon
har ett gott hjärta, hon är omtänksam och klok.
Som vanligt har Carroll pressat fram dessa
egenskaper ur en komisk seen: Tunneln som
Alice faller igenom är här och där försedd med
hyllor och på en av dessa hyllor står en burk
med påskrift "Apelsinmarmelad". Burken, som
Alice rycker till sig i fallet, är tyvärr tom och
just som hon ska till att kasta bort den, kommer
hon att tänka på att om hon bara utan vidare
slänger iväg burken så kommer den, hur lång
än tunneln förefaller att vara, i alla fall att så
småningom falla ner på botten och där kan den
genom sitt fall rentav döda någon. Hon släpper
alltså inte iväg den tomma marmeladburken
utan när hon i fallet passerar en hylla som är
tom, ställer hon i farten den tomma burken på
den hyllan. Säkert är det just den större
omtänksamheten och hänsynsfullheten hos flickorna
som starkast tilltalat den veke och ömtålige
Carroll och rent karaktärsmässigt kommit honom
att så avgjort föredraga den lilla flickan
framför den lille gossen.
Emellertid ligger det märkligaste inte i Alices
porträtt utan i själva psykologien. Det
fullständiga inträngandet i barnets sätt att tänka, känna
och överhuvud reagera är den ena av de båda
hörnstenar på vilka det starkt realistiska
intrycket av skeendet i "Wonderland" vilar. Det
766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
