Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Knut Jaensson: Alice i Underlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALICE I UNDERLANDET
perfekta återgivandet av drömtekniken är den
andra.
Alice gör inte en enda reflexion som inte en
tidigt utvecklad och intelligent sju års flicka
kan göra. Hon är som alla barn beredd att
godtaga de mest egendomliga fenomen, de
konstigaste förhållanden och det besynnerligaste
uppträdande, förutsatt att hon får
tillfredsställande förklaringar. Å andra sidan ger hon sig
inte förrän hon får dem. Hon frågar sig fram
genom hela Underlandet och ska ha klart
besked om alla praktiska detaljer och först när
hon fått ett svar, det må vara aldrig så absurt,
mot vilket det enligt hennes logik inte finns
något att invända, tystnar hon. Men ironien,
sarkasmerna och spetsfundigheterna passerar
obemärkta över hennes huvud. Larven,
Katten och Gripen uppför sig ju bara som de
vuxna oftast brukar göra: överlägset och
avfärdande. Man snäser och kommenderar henne
bra mycket, men så gör ju de vuxna, och
i grund och botten trivs hon inte illa, för det
är så mycket att se och alla sysselsätter sig med
henne, svarar på hennes frågor och behandlar
henne, besynnerligt nog, nästan som jämnårig,
fastän de ofta är så vuxet överlägsna.
6
Mest beundransvärt av allt i "Wonderland",
rent tekniskt sett, är Carrolls återgivande av
själva drömmen. Han är en bland de första
verkligt realistiska skildrarna av drömvärlden
och, för så vitt jag vet, den förste på engelskt
språk. Visserligen har både de Quincey och
framför allt Poe frammanat mycket suggestiva
drömstämningar, men liksom Hoffmann och de
tyska romantikerna intresserade de sig bara
obetydligt för drömmens egenartade teknik.
Carrolls egentlige föregångare skulle kanske
närmast bli Gogol (i den förut omnämnda novellen
"Näsan") — en föregångare som Carroll med
största sannolikhet inte kände till. Det är också
en ganska stor skillnad mellan den dröm som
Alice drömmer och den kastrationsdröm som
skymtar bakom Gogols novell. Gogol använder
sin dröm i direkt satiriserande och psykologiskt
analyserande syfte, Carroll trollar fram sin på
lek, hans dröm är en produkt av en nästan
vetenskapligt exakt iakttagelse, en genial
intuition och en ren och oförfalskad
fabuleringsglädje, ett slags dröm för drömmens egen skull.
Genom att låta slumpen eller, som vi skulle
säga, det undermedvetna i största utsträckning
förse honom med uppslag och föra berättelsen
vidare har Carroll i själva verket nästan låtit
drömmen drömma sig själv. Han har resolut
avstått från sammanhängande händelseförlopp,
klart fattbara symboler och iögonfallande
undermening. Däremot har han låtit skeendet
utvecklas efter två, mycket konsekvent
genomförda linjer: dels förflyttas man från en
omgivning plötsligt utan vidare till en helt annan,
dels leder en aldrig sinande ström av
associationer händelserna och tankarna ständigt in på
nya spår. Det ena ger det andra. Och i
drömsceneriernas och drömfigurernas rangerbangård
är de dubbeltydiga orden en av växlarna. Vitsen
är för Carroll liksom för Freud en viktig detalj
i drömmens mekanik. När Alice och alla djuren
dy blöta stiger upp ur Tåresjön och de fort
måste bli torra igen, börjar Musen läsa upp ett
av de torraste avsnitten ur en lärobok i
Englands historia, när hon berättar sin "tale" tar
den för Alice omedelbart formen av en svans
("tail") o. s. v. Och i samtalen spelar ju
ordleken en dominerande roll, men väl att märka
ytterst sällan som en medveten lustighet från de
talandes sida utan som ett led i en logiskt
övertygande bevisföring. Dubbeltydigheten blir med
andra ord även här inte intellektuell utan
substantiell och faktisk.
Slutligen är drömmens miljö och den
dröm-mandes reaktion mot denna miljö fullkomligt
illusoriska: miljön precis den rätta föreningen
av å ena sidan vardaglighet, å den andra
grotesk orimlighet, reaktionen den riktiga bland-
767
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
