Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Artur Lundkvist: Engelsk lyrik under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSK LYRIK UNDER KRIGET
samma katalogiserande genomskärningar av den
aktuella världen: luften är laddad med hot,
åskmoln stackas vid horisonten, en man bak ett
träd blir en farlig spion och en oöverlagd gest
ett misstänkt symtom.
The mannequin sips at her green liqueur glass ön
the beach,
the student crosses the plaza preparing a brilliant
speech;
the ballerina plunges the calming needle into her
arm,
night after hopeless night
stabbing the real delight,
stabbing whatever once was real and plentiful and
warm.
Prokosch har inte Audens överraskande
jaguar-språng, hans plötsligt glimmande knivhugg i
ordvävnaden: det är en tålmodigare lyrisk litania
över ett dömt Europa, en vemodigt melodisk
elegi. Sina kulturomsvepande utblickar, sina
profetiskt laddade panoramor, sina
detaljbrode-rade tidsanalyser upplöser han ständigt i musik,
i välljudsvågor som stegras och sjunker tillbaka
inför det outsägliga. Han ser världen med en
fågels skarpögda överblick, han återger vad han
ser i långa och skönt formade bildfriser: men
han är mindre en upplevare än en kylig,
njutande betraktare. Sitt självporträtt förefaller han
ha gett i den solbrände, svartögde Ulysses med
hans fågelaktiga längtan att förflytta sig med
årstiderna:
Loving the unattainable and forbidden, in love with
change alone,
he recognized the frightful necessity in the song of
the sirens:
for he likewise possessed
flesh fanned easily into fire, and a heart as hard
as a stone.
Prokosch är som poet för mycket betraktare,
för isolerad från diktens innersta strävan.
Därför har han lätt att infoga sitt material och sin
ingivelse i en utstuderad form, ett invecklat
smidesverk av ord. Han är den renodlat
este-tiske poeten som förvandlar allt till
strömlinjeformad skönhet, försänker det i törnrosasömn
och avståndspräglad overklighet. Det är hos
honom sällan fråga om den skönhet som rör sig
med snabba, djärva steg mitt i verkligheten.
Men det är den skönheten, uppenbarad här och
var i den bästa engelska trettiotalslyriken, som
de av kriget brutalt väckta poeterna skulle
försöka få sällskap med.
775
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
