Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
laxfiskare, som ägnat år av sitt liv åt ämnet:
jlugan och laxen, att strö aska i sitt hår av
förtvivlan över den vanvördighet prinsen lägger
i dagen, då han talar om March Brown, Black
Zulu, Silver Down, Jock Scott och andra
världsberömda laxflugor. Prins Wilhelm uttalar till
och med en förmodan att man ofta likaväl
skulle kunna fiska med en färgad tygtrasa på
kroken. Men även i detta fall kunde han åberopa
sig på fader Izaak. Metrevens brödraskap är det
förnämsta och uråldrigaste av alla mänskliga
samfund. Den saken är mången fiskare villig att
ta på sin ed. Prins Wilhelm är förvisso en heder
för detta brödraskap. Han har ett vaket öga, en
faderlig inställning till den fisk han fångar och
en broderlig känsla för alla som ägnar sig åt
samma hedervärda sysselsättning. Skråets
skötesynd, skrytet, är han lyckligt fri från, vilket
man kan övertyga sig om genom att läsa den
förtjusande lilla anekdoten om den stora lax,
som slet sig från hans fluga häromåret, då en
huggorm, som förankrat sig vid hans
gummistövel, kom hans uppmärksamhet att slappas.
"Inom egna gränser" avslutas med ett litet
kapitel ägnat Stenhammars gästbok. Med
utgångspunkt från några citat ur dikter som under
årens lopp inskrivits i denna bok av på slottet
gästande poeter gör prins Wilhelm några snabba
porträttskisser av sina bortgångna litterära
vänner. Vänskapen betyder mycket i prinsens värld
liksom i hans författarskap. Därvidlag är han
i släkt med gästboksskribenter som Bo Bergman
och Alma Söderhjelm. De vänskapsporträtt han
skisserar är därför både varmhjärtade och
älskvärda och beundransvärda i sin koncentration.
Bäst porträtterade är kanske Carl Laurin,
Torsten Fogelqvist och Gunnar Silfverstolpe.
"Inom egna gränser" är en bok som man har
glädje av och vilken liksom ’"Fritt land"
säkerligen kommer att få en stor publik. "Fritt land"
var i mycket en stridsskrift, tillkommen under
en för frihetsidéerna svår tid. Den nya boken är
mjukare och älskvärdare, men slår också den
vakt om omistliga värden. Olof Lagercrantz
Årlighet
Gertrud Lilja: Ovpdret drar förbi. Bonniers
1944. 11:—.
Gertrud Liljas sista bok handlar om en del
av det som det stora kriget dragit över Sverige,
GERTRUD LILJA
hamstring, matbrist, kupongtrassel, inkallelser,
beredskapserotik och beredskapsolyckor. En ung
pojke blir sliten till blodiga trasor av en
handgranat, en annan ung pojke kommer hem från
militärtjänsten och finner att hans fästmö inte
orkat vänta på honom, en medelålders
land-stormsman med hustru och tre barn blir
förförd av en flicka vid en dansbana, en kvinnlig
gymnastikdirektör, hemkommen från utlandet,
håller på att mot sin vilja spoliera en hygglig
advokats visserligen något anfrätta men ännu
inte totalt fallfärdiga äktenskap. Boken är ett
försvar för livet sådant det är när det är som
bäst, enklast och godast, för tryggheten, arbetet,
hederligheten och barmhärtigheten. Den är också
ett försvar för öppenhet och ärlighet i alla livets
förhållanden, för ett knivskarpt och
obarmhärtigt sanningskrav. Hellre gå under med
sanningen än leva på en barmhärtig lögn, gärna
offra lyckan om bara redbarheten i världen
hålles vid liv.
Det är mycket kloka, fina och tänkvärda saker
Gertrud Lilja har att säga i denna bok och hon
säger dem på ett mycket välformulerat sätt.
797
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
