Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Arne Hirdman: Minnets man i nordisk dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARNE HIRDMAN
MINNETS MAN
I NORDISK DIKT
Jensen.
Ett vanligt namn, danskt till innerlighet,
all-mogemättat, men vem? Ja, nu vet man det.
Johannes V. Jensen. V-tecknet i mitten är inte
bara ett segertecken, det är en energisymbol.
Uttalat med dansk "stöt" ger det namnet något
av den energiska rytm, som är den jensenska
fantasins särmärke. Johannes V. Jensen är den
danska "stöten" förkroppsligad! Han är
elektrisk till hela sitt väsen. Varje verk är en
urladdning, varje tanke en gnista. Som ett vinande
jylländskt korsdrag stötte han kull
kaféparnassens stolar och bord vid sekelskiftet, han slog
faktiskt igenom. Och så stötte han upp portarna
mot väster och vädrade in Amerika,
maskinkulturen, framåtandan och tron på tingen.
Livets rot är rörelse, vill man finna det får
man följa det. Dikta är upptäcka. Columbus är
Jensens käraste symbol och själv blev han en
den danska litteraturens Columbus, upptäckaren
av en djupare ursprunglighet. Vad han sökte
på alla sina resor var klarhet. Språket vittnar
om att han lyckats, klangen har här sin egen
sanning. Jag tror, att det en gång skall visa sig
att Jensens ordkonst varit av samma betydelse
för danskt språk som Oehlenschlägers.
Jensen har kallats ytlig. Det beror på att han
sett saker och ting på närmare håll än diktare
plägat. Det närmaste, "ytan", är just det man
så sällan når fram till, menar han. Undren gå
oss förbi därför att vi gå förbi dem, dagligen.
Ingen har djupare än Jensen upplevt vardagens
och vardagsredskapens universalitet. Styrstången
på en cykel är kosmisk nog för honom, vilka
drömmar döljer sig inte i den och vilka mål kan
den inte styra mot? Jensen är född visör, han
ser sig fram, i naturen, i historien, i visionernas
molnparadis. Han är bildbesvärj are, en magiker
i metaforer. Hans bildmagi närs av perspektivet,
han ser vad han har framför sig, men han ser
också något där bakom och något som skall
komma — hans blick löper alltid framåt och
bakåt längs en linje, utvecklingslinjen. Hans
liknelser ha den fjärde dimensionen, tidsdjupets.
Johannes V. Jensen är dynamikern bland
Nordens diktare.
Människan är ju en väv av kontraster och hos
diktaren brukar mönstret träda i dagen
förbryllande tydligt. Jensen är ett givande exempel.
Samtidigt som han t. ex. är frisksportaren på
Helikon, som tvingat muserna till
morgongymnastik och pegasen till steeple-chase, är han föraren
i känslornas djungel som med somnambul
säkerhet fångar alla halvmedvetenhetens fladdrande
syner. Hans tydlighet är nästan störst i det
osäg-bara. Men han drar sig inte för att med
ihärdighet hamra in även det i de flestas tycke alltför
självklara. Samtidigt som han manhaftigt vankat
ut och in bland vetenskaperna och strött
evolutionistisk lärdom kring sig vid varje tillfälle,
har han nynnat ömma sånger inombords. I hans
lyrik simmar Danmark som ursprunglighetens
850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
