Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
attentatet, som måhända till och med var
förberett av Himmler, även om attentatorn greve
Stauffenberg handlade i god tro. Avsikten skulle
ha varit att tvinga fram oppositionen i
dagsljuset och i så fall måste man säga, att Gestapo
lyckats över alla förväntningar.
Oppositionen är efter den misslyckade
revolten mot Hitler fullständigt dekapiterad. Alla
dess ledande män har avlivats och Himmler och
hans män kunde fira en fullkomlig triumf.
Författaren går så långt, att han menar, att det efter
den 20 juli inte längre finns någon slagkraftig
opposition. Vad som återstår är endast en amorf
massa om vars reaktioner i
upplösningsögonblicket det inte går att säga något med visshet.
Ännu då detta skrives har dock Gestapo denna
massa i säker hand och får man tro författaren
till "Misslyckad revolt" har terrorn inom
Tyskland aldrig varit vildare än nu.
Rapporten om Tredje rikets dödskamp är
emellertid inte endast en redogörelse för
attentatet mot Hitler och för orsakerna till dess
misslyckande. Den innehåller också en
uppseendeväckande sammanställning av den nu likviderade
oppositionens sammansättning, program och
förhoppningar, som dock inte är så litet färgad av
författarens kolartro på det s. k. andra Tyskland.
Men det är inte desto mindre av ett obestridligt
värde att här för första gången få en översikt
av de olika oppositionsgrupper som dock varit
verksamma för att störta den nazistiska
diktaturen. Särskilt omfattande tycks oppositionen
inte ha varit och dess program ter sig i åtskilligt
ganska verklighetsfrämmande. Författaren själv
är sålunda t. o. m. tveksam om Tyskland under
oppositionens ledning hade kunnat gå med på
territoriella avträdelser och han ifrågasätter
rentav nödvändigheten av en isolerad
avrust-ning.
Men just dylika reflexioner stärker intrycket
av att boken är en autentisk redogörelse för
Tysklands antinazistiska opposition.
Imponerande har denna opposition minst av allt varit
och några större svårigheter tycks Himmler inte
ha haft att bryta dess motstånd. Men den har
dock funnits och det är, åtminstone teoretiskt,
tänkbart, att dess idéer någon gång i en
avlägsen framtid kan komma att spela en roll vid
skapandet av ett Tyskland, som är ett annat än
det vi lärt oss känna under de senaste hundra
åren. Bo Enander
Maquisrörelsen
Joseph Kessel: Maquis. Sanningen om
Frankrikes hemliga armé. Översättning av
Eva Lundström. Ljus 1944.
7: 50.
Den franske skribenten Joseph Kessel, känd
som novellist, författare av äventyrsromaner,
reporter, har ofta levat ett faro- och
spänningsfyllt liv: som stridsflygare i förra kriget, som
resenär i exotiska länder och nu senast — efter
vad förlagsreklamen meddelar — som aktiv
deltagare i det underjordiska motståndet mot
Frankrikes inkräktare och förtryckare. Han är alltså
väl skickad att skriva ett äreminne över "L’armée
des ombres". Bokens svenska version har kallats
"Maquis" — något oegentligt, eftersom de
väpnade förband som gått under detta namn endast
skymta i bakgrunden. Vad berättelsen handlar
om, är i själva verket något annat, nämligen
la résistance: de spontana individuella protest
-och sabotagehandlingar, som efter hand
övertogos av hela grupper och organisationer och
bland annat gingo ut på spionage mot fienden,
propaganda genom radioutsändningar, flygblad
och illegala tidningar, undsättning av fängslade
patrioter, hjälp åt brittiska soldater,
överskepp-ning av de Gaulle-rekryter, jakt på
Vichy-anhängare och angivare, attentat mot järnvägar,
förråd och militära anläggningar — allt
välbekant från andra ockuperade länder. Rent
litterärt har Kessel inte gjort det så svårt för sig:
hans människoskildring är inte djupare
individualiserad, och för att få med så många fakta
och exempel som möjligt sliter han av
handlingens spröda tråd och hopar dylika notiser i
anteckningar, som föreställas förda av en av
huvudpersonerna. Men som reportage har boken
sitt stora intresse, som trovärdigt vittnesmål om
franska mäns och kvinnors av gränslös
hängivenhet burna insatser för sitt land — med en
kvalfull död i Gestapos tortyrkammare som
ständigt överhängande hot. Kessel framför flera
representativa typer för motståndet, som förenat
människor ur alla samhällsklasser och av de
mest skilda tänkesätt: bondfolk och
intellektuella, aristokrater och fackföreningspampar,
småborgare och fattiglappar, monarkister och
kommunister, katoliker och judar samt inte
minst kvinnor, kvinnor av alla åldrar och alla
typer, mödrar, hustrur, älskarinnor — en rad
921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
