- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
37

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - André Baillon: Gamle François’ ögon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANDRÉ BAILLON

Och andra :

— Nå, far Francois, vilken tid går den ner —
solen som du har i ögena?

Han visste hur han skulle ta det och skojade
själv med saken.

— På vintern, begriper du, när ni fryser
allihop, då har jag det varmt med min lilla sol.

Han hade inte vetat hur rätt han hade. En
dag snöade det. På kvällen kom hans lilla sol.
Och inte bara i vänstra ögat. Han fick också en
sol i högra. Den solen var inte svart som den
första: den var grön, med en röd ring runt kring.
Det mest oroande var att när han gnuggade den
genom ögonlocket så exploderade den i tusen
bitar som brände till ända långt in i bakhuvudet.

Den gamle far Francois tänkte plötsligt att
han måste göra någonting åt saken. Han frågade
sin arbetsgivare. Gubben Simenon tillhörde den
sortens stora lantbrukare som har ont om pengar
när det gäller att betala lönerna men alltid kan
hjälpa en med ett gott råd:

— Om jag vore i ditt ställe så skulle jag gå
till en ögonspecialist ifall jag fick ont i ögona.

Med en ögonspecialist menas en doktor för
ögona. Fast rådet kom från lantbrukare Simenon
så var det inte så bra som man kunnat vänta sig.
För det första så måste Frangois fara till stån
för att få tag på ögonspecialisten. För det andra
så var han tvungen att göra av med tjugu francs.
Och dessutom: i stället för att säga: "Det är
ingenting" bekräftade doktorn efter mycket
mixt-rande med små lampor och instrument att det
var allvarligt och att han till att börja med skulle
ordinera glasögon.

Glasögon! Det går väl an ifall man slösar bort
tiden med att läsa i tidningar och böcker. Men
när man ska arbeta ute på åkrarna! Till på
köpet var inte de här glasen genomskinliga som
fönsterglas: de var blå. Kan ni föreställa er
gubben Frangois med de där runda blå sakerna
i ansiktet? Utom det att gumman retades med
honom så hade han en massa annat elände med

dem. Första morgonen när han med glasögonen
på näsan kiev in i Simenons stall så kände hästen
inte längre igen sin körsven utan blev så skrämd
att Frangois med knapp nöd klarade sig undan
en spark i magen. Hur skulle man för resten
kunna skilja mogen gul säd från mindre mogen
genom det där blå?

Som tur var kunde glasögonen halka av och
falla ner på jorden. Första gången det hände att
de trillade av medan Frangois höll på att skära,
så aktade han sig noga för att ta opp dem igen.
De kunde gärna få ruttna där de låg. Han var
till och med så omtänksam att han trampade
runt på platsen för att vara säker på att man
inte hittade dem.

Under denna tid råkade han ut för många
besvärligheter för sina ögons skull. Fast han
inte talade om det längre så såg han ständigt
solar, ibland i högra ögat, ibland i vänstra, ofta
i båda på en gång. En dag kunde han inte få
ner soppan därför att han hade kryddat den
med peppar i stället för salt. Hans gumma
skällde och kallade honom för en latmask. En
annan gång bad hon honom tömma en balja
vatten som hon hade tvättat i, och vips! hällde
han ut en stor hink full med mjölk i
avloppsdiket. Hon skällde på honom igen och kallade
honom latmask och odugling. Hon fick för vana
att göra det.

Och så en morgon kom hon på honom med
att ligga och dra sig i sängen, ögonen öppna.
Hon måste ruska honom:

— Opp, latmask, det är dags att stiga opp
nu!

Han svarade:

— Dags att stiga opp? Men det är ju mörkt
ännu.

Hon begrep inte genast att om hennes gubbe
såg svart när det var ljust ute så hade han blivit
blind.

Hon blev alldeles häpen, kunde inte fatta det.
Inte han heller, med detsamma.

Översättning från franskan av Eyvind Johnson.

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free