Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
En bortglömd utställning
"Ingen är profet i sitt eget fädernesland."
Eller känner kanske Stockholms bokälskare till
den utställning, som dagligen är öppen i
Kungliga biblioteket mellan 10 och 4, och som under
andra tider utan tvivel skulle ha lockat många
turister till Stockholm? Hur skall man annars
förklara, att denna utställning liknar det
förtrollade slottet i sagan och den ensamme
besökaren prinsen, som kommer för att väcka
Törnrosa ur hennes hundraåriga sömn. Och i
sanning, sagolika skatter vänta där icke på
någon prins utan på Stockholms bokälskare.
Där finnes ett pergamentblad ur
Gutenberg-bibeln 1454—55 och där bredvid ett fragment
av ett av Costertrycken, som tillskrivas Laurens
Janszoon Coster i Haarlem, vilken länge hade
den berömmelsen att göra Gutenberg äran om
boktryckarkonstens uppfinning stridig. Av en
likaledes i Holland tryckt "Salighetsspegel" från
slutet av 1460-talet framgår, att man där ännu
"länge" efter Gutenbergs uppfinning framställde
böcker på xylografisk väg, d. v. s. med såväl
text som bilder i träsnitt. Huruvida Lactantius’
"Opera", tryckt i Subiaco nära Rom 1465,
verkligen är den tidigaste i Italien tryckta boken och
huruvida den härrör från tyskarna Schweinheim
och Pannartz’ officin, är icke bevisat, men vad
som speciellt fängslar oss i detta utomordentligt
dyrbara tryck — ur Hiertas samling — är den
antikvatyp, som använts, och som ännu har en
lätt gotisk kantighet. Intet kan bättre
åskådliggöra utvecklingen från den gotiska typen till
antikvan än en jämförelse mellan den rena
gotiska typen i Nürnbergbibeln; av 1483 och
antikvan i Petrarcaupplagan tryckt av Wendelin
von Speyer (Venedig 1470), som anses vara
skapad av Nicolas Jenson. Ett klassiskt tryck!
Det första tryckta verket av någon antik
författare är Ciceros "Officia", tryckt av Gutenbergs
kompanjon och medhjälpare, Johann Fust och
Peter Schöffer 1465 och 1466. Kungliga biblio-
teket äger ett praktfullt exemplar av trycket från
1466, vilket tillhört Carl Gustaf Tessin. Utom
detta utställda exemplar äro endast ytterligare
24 pergamentexemplar kända, samtliga i
offentliga samlingar. I en offentlig samling hamnade
också det exemplar som gick på
Bukowskiauk-tionen 1887 och då förvärvades av Quaritch för
1 225 kr. Detta lär vara det på sin tid högsta
pris som uppnåtts på en svensk bokauktion. På
det vita pergamentet framträder särskilt vackert
typens handskriftskaraktär, som erinrar om den
karolinska minuskeln. I denna Ciceroupplaga
har även grekiska typer för första gången kommit
till användning, men tyvärr visas icke något av
de hithörande ställena i det utställda exemplaret.
Av speciellt svenskt intresse är den ståtliga
Ptolemaeusupplagan Ulm 1482. Som man kan
se på det utställda uppslaget finnes här för
första gången östersjöområdet kartografiskt
framställt. Man bör icke försumma att taga den
lågtyska bibelupplagan tryckt av Stephan Arndes
i Lübeck i betraktande. Det utställda träsnittet,
som föreställer byggandet av Babels torn, har
icke endast stort intresse ur hantverkshistorisk
synpunkt utan är framför allt ett av de
mästerliga träsnitt, som pryda denna bibelupplaga och
bilda epok i illustrationskonstens historia. Sedan
vi i vördnad stannat inför en så stor sällsynthet
som ett av de tre kända exemplaren av den enda
inkunabeln på danskt språk, "Then danske
Krö-nike", tryckt 1495, övergå vi till de tidigaste
svenska trycken. De flesta av dessa ser man
annars aldrig utan känner dem endast ur
Col-lijns bibliografi. Av den svenska inkunabeltidens
tryck visas en verkligt representativ samling.
Sveriges prototypographus, Johann Snell,
representeras av den första i Sverige tryckta boken,
"Dialogus creaturarum moralizatus", en
uppbygglig fabelsamling av den typ som vid denna
tid var mycket vanlig på kontinenten. Den
uppslagna slutskriften innehåller en fullständig
datering : "Stockholm.. anno dni M CCCC LXXXIII
(1483) Mensis decembris In vigilia thomé (20
l BLM 1945 I
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
