- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
90

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

en flicka att sätta bo med. Berättelsen framträder
utan anspråk och bjuder en angenäm läsning.
Albert ser sin stad i minnenas belysning och han
har ofta anledning till vemod och vrede. Han
har liksom sin skapare ett fint sinne för stadens
skönhet, för dagrarna över Strömmen, för
dofterna från Saltsjön, för kyrkklockornas skilda
klanger. Han är däremot ej så framstående som
psykolog och när han uppträder som
samhällskritiker ter han sig ganska blek. Folcke har
kåserat mer än han sjungit, men sin lyriska
elegans har han kvar. Snittet på hans vers är inte
modernt, men varför skall allting behöva vara
modernt? Folcke är nu en gång en smula för
mångordig, men hans omständlighet skapar en
viss trevnad och gemytlighet. Det är ett vänligt
och vemodigt skimmer över hans bok och den
försvarar sin plats bland vinterns lyriska
samlingar. Olof Lagercrantz

Arthur Wieland: Västkustgubbar. Bonniers
1944. 6: 50.

Efter sin utflykt i romanens och romantikens
marker förra året har Arthur Wieland
återkommit med ett knippe historier om
Utter-Anders och andra kumpaner från Orusttrakten.
Och man måste nog konstatera, att
verklighetsskildringen, återgivandet av det omedelbart sedda
och avlyssnade ligger bättre till för hans penna.
Det är betecknande, att den enda historia i
samlingen, som faller verkligt platt till marken, är
berättelsen om hur den första ångaren lotsades
in till Göteborg 1843. Den är rekonstruerad och
skarvarna märks. När han däremot kan stödja
sig direkt på en muntlig berättelse, lyckas han
fånga själva tonfallet hos berättaren, och hans
sympati för sina modeller förmedlas till läsaren.
De är ofta djupt originella, och figurer som
Tassen och Kristina glömmer man inte i första
taget. Åtskilligt i samlingen är ju lättare gods,
men även det bondkomiska i historier som
"Valfrid badar kallbad" och "Söndagslaxen" adlas av
författarens stil. Den är klar och har en spänstig
rytm, särskilt i naturbeskrivningarna, som är
gjorda med kunskap och artistisk blick.
Dialektorden är på sin plats, men får vi be om en.
ordlista i nästa bok till tjänst för okunniga
östkust-bor med beskrivningar på t. ex. doris och
platt-bonning. Thure Nyman

Ingrid PÅhlman: Jag Margareta... Medéns
1944. 9:50.

I en utformning som bäst skulle kunna
karakteriseras som en schejkromantiserad Baedeker
har författarinnan låtit en kvinna i
femtioårsåldern redovisa sitt förflutna. I starkt
koncentrerad form skulle Margaretas liv kunna
rekapituleras så här: En flicka av god familj studerar
i Frankrike, gifter sig med en engelsman som
nära på är lörd, följer honom till Iran, köper
mattor, dansar vals (ty det är före förra
världskriget), spelar hästpolo, träffar en tjusig svensk
officer, skiljer sig, reser hem till Sverige, råkar
i fattigdom, blir överkörd och förlorar ett ben
och gifter sig med sin ungdomskärlek (som hon
förälskade sig i då hon vid aderton års ålder låg
med brutet ben[!] på hans sjukhus). Slutscenen
visar henne, enbent men lycklig, i hemmets sköte.
Boken förtjänar att omnämnas endast som bevis
för att det fortfarande finns behjärtade kvinnor
som är redo att trampa i Elinor Glyns och Bertha
Rucks fotspår. Staffan Andræ

Harald Schiller: Här ligger paradiset.
Wahlström & Widstrand 1944.
7:50.

Med intresse läser man prästen Jacob
Otter-ströms självbiografi, som Harald Schiller tryckt
av i sin nya bok. Född 1806 i ett fattigt
klockar-hem i Västergötland slog han sig genom flit och
försakelser fram på den lärda banan. Hans
beskrivning av föräldrahemmet och föräldrarna
— fadern var inte bara skollärare utan också
obligatorisk vaccinatör och åderlåtare, medan
modern var "skolemor", barnmorska, kokerska
vid alla gillen och "kranka quinnors storråda" —
och hur han sedan slet sig fram vid läroverket
i Skara, tidvis sovande på ett kullrigt kistlock
hos en vänlig änka, illustrerar på ett levande
sätt svensk bildningssträvan under förhållanden
av samma slag, som fått sitt mest monumentala
uttryck i Sten Selanders "En bondestudent".

Ett par förtjusande genrebilder av författarens
dotter Anna-Beata hör också till det som man
fäster sig vid i denna samling av skisser och
kåserier med motiv huvudsakligen från
"paradiset" — författarens hemtrakt i
Västergötland — och Dalarna. Thure Nyman

90

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:17:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1945/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free