Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
en tidningsnotis. Meningarna korta: "Deras
takt var rask." — Mera behövs väl inte. Allt
vad som här sagts passar in på många av
Gullbergs dikter. Det som gör att man trots detta
ej utan vidare önskar avfärda Ehrenberg som
en epigon är att han faktiskt ibland skriver
dikter som Gullberg åtminstone i yngre dagar
ej skulle behövt skämmas över att signera.
Ehrenbergs formella färdighet är
anmärkningsvärd och man har glädje av att läsa hans
dikter. Gullberg är ett förträffligt mönster och
när man en gång tydligare än nu kan få sikte
på Ehrenbergs eget ansikte kommer man
kanske att upptäcka att han är en betydande poet.
■B
Per E. Rundquist är en utmärkt författare
och har genom några romaner skaffat sig en
grundmurad position. Han prövar nu även
lyckan som lyriker och har utsänt samlingen
"Horisontlinje". Det är så angenämt att vistas
i grannskapet av en så kultiverad och fin
personlighet som Rundquist och lyssna till hans
reflexioner att man frestas glömma av att vad
han i detta lilla häfte skapat knappast är lyrik
även om formen är lyrikens. Aforismer är
kanske det rätta ordet, spånor från en roman- och
novellförfattares arbetsbord, väl värda att
betrakta men utan förmåga att övertyga om att
det finns anledning för Rundquist att överge
sitt rätta element, prosan. Men jag dömer
kanske för hårt, vilket beror på att jag använder
de mått, vilka gäller för Rundquists prosa och
vilka är av ganska betydande format.
#
Arthur Hald är debutant och har ännu ej
lärt sig den för en lyriker så nödvändiga
förmågan att gallra. I hans samling, "Linje",
finns mycket som är totalt likgiltigt, många
rader som rinner förbi utan att lämna minsta
spår efter sig. Men det som är av värde är ej
obetydligt. Han hör till de bättre debutanterna.
Han är fyndig. Han arbetar energiskt med sin
form, men han är osäker i rytmiken och han
rimmar ej perfekt. Särskilt hans överklivningar
synes mig mindre lyckade. Men han arbetar
självständigt och söker sina motiv ett gott
stycke från allfartsvägarna. Han har bl. a. en
del dikter från idrottsplatserna, som lyrikerna
så sällan uppsökt. Den fyrahundrametersfinal
han skildrar är ej lyckad, den är
endimen-sional och utan flykt, men en liten dikt som
"Kväll" är sant lyrisk:
Sakta strilregn. Stybben på banan svartnar,
börjar ånga. Någon som löpt det sista
varvet sitter hukad vid sargen, lossar
spikskornas vristband.
Kvällen mörknar. Med overallen över
axeln, ensam, söker han upp sin diskus
i det våta gräset och rör sig långsamt
bort över banan.
Det klassiska versmåttet antyder varifrån Hald
hämtat inspiration till sina idrottsdikter. I dem
fullföljer han en egen linje som han kanske
kommer att nå långt på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
