- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
173

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åsyftande en skräckfantasi, en dröm, utan
verklighetsunderlag.

I dikten "En jaktsyn" säges, att duvorna satt
sig på "grenarnas vacklor" — är detta ord
nybildat och betyder det bara vacklande grenar,
eller har det en annan innebörd?

I "Irina" heter det:

Sommarn är död; sin oro och glöd blott, Irina,
gav han i arv åt oss, som hans skördar försmå.
Lätta ditt bröst, giv toner åt suckarna dina,
sjung med vår vän, klaveret i enarnas vrå.


Wennerberg tror, att skalden med klaveret
i enarnas vrå möjligen kan ha avsett vinden
som blåser i enarna. Det låter otroligt — av
ensus blir icke något klaver. Sannolikt åsyftas
här en fågel — vilken kan recensenten icke
gissa. Märk bestämningen "vår vän"!

Annars förefaller kommentarerna
genomgående tillförlitliga. Den fader som
förekommer i "Häxorna" kan dock omöjligt vara Gud
utan måste väl vara den unga kvinnans egen
fader.

Till dessa tolkningar har författaren av
någon anledning lagt en stor mängd
diktkarakteristiker i citat från olika kritiker. Detta är
högst olyckligt, ty det ojämförligt mesta är
totalt likgiltigt. Att Svarte Rudolf direkt
hämtats ur Albert Engströms "Dans" är intressant,
men att en annars utmärkt kritiker kallat
dikten "en mästerligt formad slagdänga" är minst
sagt ointressant. Särskilt olyckliga är
författarens citat ur Fogelqvists Karlfeldtsbok, som
dels är vag och osäker i karakteristiken, dels
— liksom allt vad författaren skrev under
senare år — språkligt slapp. Om Fogelqvist
skrivit, att Karlfeldt in- och utandats svensk
kultur och sång genom tiderna, så bör denna
hiskliga floskel snarast glömmas; detsamma
gäller det ojämförligt mesta i hans bok.
Författaren kunde ha nöjt sig med att citera sådana
kritiker, som verkligen ger sakliga uppgifter
eller ny karakteristik; Olof Lagercrantz hör till
denna grupp.

Man skulle slutligen också ha önskat en mer
ingående estetisk analys; författaren förbigår
t. ex., att det rytmiska schemat i "Hästkarlar"
(där de besynnerliga "glattande mamsellerna"
förekommer) virtuost härmar skritt, trav och
galopp.

Går man med ledning av författarens bok
igenom Karlfeldts diktning, tycker man sig
finna, att de flesta dikterna i "Hösthorn"
hunnit åldras; där lever väl egentligen endast
de stora mästerverken. I "Flora och Bellona"
finns också förbluffande många oinspirerade
eller ansträngda dikter. Däremot framträder
"Flora och Pomona" som skaldens mest
levande diktsamling.

        Sven Stolpe

Mennesket og Digteren Kaj Munk



Alf Henriques: Kaj Munk. Översättning från
författarens danska manuskript av Sonja
Bergvall. Forum 1944. 7:50.

Ebbe Neergaard: Vilt åstad över himmel och
jord. Kaj Munk, en diktare mellan två
världskrig
. Översatt från författarens
manuskript av Dicte Sjögren.
KF:s bokförlag 1944.
7:50.

Den første af disse Bøger rager op over, hvad
der hidtil er skrevet om Kaj Munk, baade ved
sin Indlevelse i Forfatterskabet og ved de
Bidrag, den giver til Forstaaelsen af Kaj Munks
Personlighed. Alf Henriques’s Metode er at
forklare ethvert Værk paa Grundlag af dets egen
Tankegang og vurdere det ved Sammenligning
med Forfatterens øvrige Værker. Derved
kommer Digteren til sin Ret som det Geni, han er;
men det kritiske Syn paa ham fastholdes.

Dr. Henriques giver ikke faa vigtige Bidrag
til Løsningen af de Problemer, Kaj Munks
Digtning rummer. Hans Fortolkning af Miraklet i
»Ordet«, som er fremsat tidligere, men er blevet
misforstaaet, er her gentaget saaledes, at det
bliver klart, at der ikke kan være Tale om
Genopvækkelse af en skindød. Munk har derimod,
som Henriques paaviser, understreget, at det
kun er under ganske særlige Omstændigheder,
Underet kan lykkes. Henriques’s Evne til
Indlevelse kommer maaske stærkest frem i Omtalen
af »De Udvalgte« og »Egelykke«, som begge
plejer at anses for Munks svagere Arbejder.
Henriques akcepterer helt igennem de sjælelige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:49:16 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1945/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free