Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Ragnar Thoursie: Tre dikter - Havsmiddag - Blindskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR THOURSIE
HAVSMIDDAG
Med bredslemmiga tungor, idisslande
under buken av tång
skrubbar sig havet
mot strandbåset; och tant Olga
med sin hårterrin att i förkrossande
tystnad balanseras på svanhalsen
vilar i hemlighet avklädd,
med en liten riseld i skötet.
Solen som strålar reflekteras
i hjordar av betande
skalliga maneter med helskägg.
Och utspottad längst ut
vid uddens skum
dalar livräddningsstationens
molntandpetare som en vindgnagen
tjuderpåle för känslor.
BLINDSKOLAN
Godstågen som rullar hava lastat
i landet Okänt Ursprung
och det står på vita lappar
att de skola lossa i samma bottenlösa hav.
Blindskolan gul som en kyckling
trycker under pärlhönan himlens vingar;
och arm i arm med sitt gråa öde
vandra flickorna i parken
— i detta land där träden äro pålar,
och som köksor med tunga rumpor hänga
strypta av sina minnen
de omviskade kronorna.
Men nu var det sommar
och den dödes hårkrona säges åter grönska.
Fågelsömmerskor skynda upp och ned för ryggen av bark.
Ty gud är god vart år. Han låter
mig vandra på breda vägar.
Hans sol värmer fönsterrutorna.
Och den fasta punkten i tillvaron
är ljudet av hans hjärta, vattenhydroforen.
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
