Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Mars. N:r 3
- Axel Forsström: Ellen Keys bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AXEL FORSSTRÖM
ELLEN KEYS BIBLIOTEK
Ellen Keys bibliotek förvaras på Strand
i ungefär samma skick som under
författarinnans livstid. I det egentliga bokrummet på
nedre botten återfinner man skönlitteraturen,
uppställd i väggfasta bokskåp med nätförsedda
dörrar. Den svenska litteraturen omfattar
ungefär dubbelt så många hyllor som den danska
och norska, och den tyska, engelska, franska
och italienska upptar tillsammans ungefär lika
stort utrymme som den nordiska litteraturen.
Under de egentliga bokhyllorna finnas skåp,
som innehålla en mängd reproduktioner och
stora planschverk. Rummet är vackert med sin
salongsmöbel, som en gång tillhört Emilie
Högqvist, sin "Ombergsmatta" av Selma Giöbel,
sina konstverk och sin utsikt över Vättern.
Under Ellen Keys livstid hade detta rum en
säregen, behaglig doft, påminnande om
vildrosor eller rugosa, som ju inte passade illa
hos en törnrosskaldens lärjunge. Någon
rosenbuske eller någon potpurrikruka, varifrån
vällukten kunde komma, stod emellertid ej till
att upptäcka. Jag räknade ut, att den var en
blandning av ombergs- och vätterluft och
doften av gamla möbler och böcker. Senare
har jag av en initierad fått den förklaringen,
att den skall ha härlett sig från en krukväxt,
ett slags mentha.
En stor del av böckerna finns i övre
våningen. Där hänger på en vägg i hallen
Ellen Keys barnbokhylla, som hon aldrig
underlät att visa för besökande. Hennes pietet
gentemot barndomsminnena var ju stor, men
hon var inte så fästad vid vad hon ägt som
barn, att hon inte kunde ge bort det. Flera
av hennes barndomsböcker — man kan inte
säga barnböcker, ty det är mest läroböcker
och böcker för vuxna — har hon skänkt till
syskon och syskonbarn, som sedan i sin tur
överlämnat dem till hemmet på Strand. Bland
den rena barnlitteraturen lägger man märke
till Onkel Adams "Linnea", årgångarna
1861—66.
I närheten av barnhyllan står en
utlåningshylla, innehållande huvudsakligen barn- och
ungdomslitteratur avsedd till utlåning åt
traktens ungdom. Ellen Key har i en redogörelse
för sin tidigaste lektyr, publicerad i Gurli
Linders "Våra barns nöjesläsning", berättat
att hennes läsning från tidigaste år utgjorts
av svenska och utländska klassiker. Det är
välgörande att finna, att hon läst även en och
annan vanlig barnbok. I utlåningshyllan står
nämligen "Julbocken eller Pelle Snusk" med
anteckningen: "Min älskade barnbok som jag
femårig fick maken till av morfar (eller far)."
I denna hylla finns också Arosenius’
klassiska barnbok "Kattresan". Under ett besök
på Strand överraskade jag en gång Ellen Key
sittande i ett soffhörn och avnjutande "Lillans
äventyr" med ett leende lika brett som den
vänlige kungens. Hon sade då, att om jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0236.html
