Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Erik Noreen: En verklig stilforskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK NOREEN
EN VERKLIG
STILFORSKARE
Den svenska stilforskningen har haft svårt
att vinna den metodiska säkerhet som är en
nödvändig förutsättning för rangen av
vetenskap. Det skulle föra för långt att här söka
utreda anledningarna till detta. Den viktigaste
torde emellertid få sökas i tidigare
företrädares otillräckliga historiska (inbegripet
språkhistoriska) bildning och därmed otillräckliga
historiska sinne. Stilistiken är en magistral
vetenskap, otillgänglig för den omogna
människan.
Bristen på historisk blick framträder
flagrant i följande uttalande 1939 av en av
våra mest kända och uppskattade stilforskare,
den i förtid bortryckte, högt begåvade Nils
Svanberg. Han analyserar
"Konungastyrelsen", det berömda svenska prosaverket från
1300-talet(!) och talar om "ett sådant
relativt ledigt drag som den livfulla emfasen med
pronominell omtagning", det betyder alltså så
mycket som typen "Sandels han satt i
Pardala by", där subjektet uttryckes med namnet
Sandels följt av det "onödiga" han. Härtill
är att säga: Vi vet ingenting som helst om
att detta på 1300-talet var ett ledigt drag,
ännu mindre ett "relativt ledigt drag". Vi vet
ingenting om att detta på 1300-talet gav uttryck
för emfas, ännu mindre en "livfull emfas".
Albert Wifstrand: Andlig talekonst. Bidrag till den
svenska predikostilens historia. Diakonistyrelsens
bokförlag 1943. 5: 75.
— Tider och stilar. Gleerups 1944. 8: 50.
Vid det sakernas tillstånd som ovan har
antytts är det desto mer glädjande att de
sistförflutna åren har medfört tre skrifter av
två forskare som kan betecknas som
ovanligt vackra flugor bådande sommar för den
svenska stilforskningen. Den ene skall här
icke närmare behandlas. Det är Nils Afzelius.
I undersökningen "Myt och bild i Bellmans
dikt" (i Bellmansstudier utg. av
Bellmanssäll-skapet 1944) har han lagt grunden till en på
väsentliga punkter ny uppfattning av
Bellmans poetiska stil och därmed också av det
faktiska "innehållet" i många av vår
litteraturs äkta pärlor. Den andre är Albert
Wifstrand, professor i grekiska språket och
litteraturen vid Lunds universitet, en av Sveriges
finaste och mångsidigaste humanister.
Wifstrand är omätligt lärd. Det förefaller
som om han hade läst allting — och förstått
vad han läst. Han är lika hemma i T. S. Eliot
och Henric Schartau som i Homeros och
Non-nos. Men denna lärdom har icke lagt rimfrost
på hans vingar. Han skriver klart och lätt, så
att vilken bildad svensk som helst kan följa
framställningen.
"Andlig talekonst" är grundlinjer till
predikans historia från svensk synvinkel alltifrån
kristendomens äldsta tider fram till Levi
Pethrus och Sven Lidman. Den hedniske
läsaren bör icke säga: Vad angår detta mig? Det
angår dig i hög grad. Du kan inte förstå din
Bellman (kära själ, ep. 1, mine älskelige,
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
