Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Elsa Norberg: Romantikens livsideal i aktuell belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMANTIKENS LIVSIDEAL I AKTUELL BELYSNING
platonskt idealistiska filosofi endast skulle vara
ett slags rousseauanism i spekulativ förklädnad.
Närmast synes han tänka på Schelling sådan
denne uppfattades av svenska fosforister. För
Hegel förefaller det lyckligtvis, som om han
ville göra ett undantag. Fichte nämnes
försiktigtvis icke. Detta är nu emellertid en uppfattning,
som är direkt övertagen från den
fransk-amerikanska romantikkritiken. Och det må vara, att
den kanske stämmer någorlunda med det
faktiska förhållandet i Frankrike och England, där
inan rätt länge tycks ha hämtat sitt vetande
om den tyska idealismen huvudsakligen från
madame de Staël. Men det stämmer absolut
inte i fråga om den nordiska romantiken. Våra
ledande romantiker gick direkt till källorna, och
vissa kronologiska förhållanden gjorde dessutom,
att man här inte ens i samma utsträckning som
i Tyskland lät sig förledas av den
subjektivis-tiska terminologien i Fichtes och Schellings
tidigare skrifter till att blanda samman
transcenden-talfilosofi och rousseauanism.
Saken är ju den, att den tyska idealismens
filosofi innebar en reaktion inte endast mot
upplysningstänkandet utan i viss mån även mot
förromantiken, ett förhållande, som Leander
givetvis inte är blind för, fastän han antyder det
alltför parentetiskt för att det skall kunna uppfattas
av den läsekrets han vänder sig till. Om
förromantiken hade varit antiintellektualistisk, så
satte idealismen återigen förnuftet, tänkandet,
i högsätet. Om förromantiken innebar ett
förnyat sinne för det individuella, för den växlande
mångfalden i sinnenas värld, så sökte i stället
den idealistiska filosofien efter enheten i
mångfalden, efter det överindividuella, det objektiva
och eviga, som kunde tjäna till ankarfäste för
etiska^ och estetiska normer. Därför blev det för
många romantiker, inte minst här i Norden, så
naturligt att förbinda denna idealistiska filosofi
med en konservativ statsuppfattning, en
vilje-betonad livsåskådning och stundom t. o. m. med
en ganska klassicistisk litterär uppfattning. Mötet
mellan denna idealism och den från 1700-talet
övertagna rousseauanismen vållar en
egendomlig brytning i romantikens tankevärld, en
brytning, som man måste ha klar för sig, om man
vill förstå sig på en Geijers och en Atterboms
brottning med verklighetsproblemet. Det går
nämligen inte att så reservationslöst som
Leander gör, placera den ene av dem inom den
"lägre", den andre inom den "högre"
romantikern Var och en av dem hade sitt
verklighetsproblem eller, om man så vill, sitt
romantikproblem att brottas med, fastän det såg lite olika
ut, beroende på skiljaktigheter i temperament
och levnadsöden. Beträffande Geijer har denna
brytning mellan rousseauansk romantik å ena
sidan, klassicistisk humanism å den andra på ett
slående sätt belysts redan av Anton Blanck,
bl. a. i dennes analyser av "Vikingen" och
"Odalbonden" i "Geijers götiska diktning". Och
Atterboms heroiska kamp för att med hjälp av
idealistisk filosofi och kristen etik besegra sina
tendenser till romantisk verklighetsflykt har
senast och utförligast skildrats av Gunnar
Ax-berger.
Det kan förefalla som skulle recensenten
härmed redan lia ödat alltför mycket krut på en
relativt obetydlig sak. Men populärlitteratur är
aldrig betydelselös, vad den än innehåller. Dålig
vetenskap brukar ha en lycklig förmåga att
självdö i dammiga bokhyllor, förutsatt att den
är tillräckligt tungläst. Men lättvindiga
popu-lariseringar har en livskraft som bakterier i gelé
— helst om de som d:r Leanders är stilistiskt
välskrivna, lättillgängliga och smått
uppseendeväckande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
