Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
honom kontakt med tidens revolutionära
stämningar, och när han senare slog sig ner på
sina gods i Irland, föll det sig naturligt för
honom att föra den katolska, undertryckta
majoritetens talan gentemot den maktägande,
protestantiska minoriteten. Hur han sen
tillsammans med Wolfe Tone och andra irländska
nationalister invecklade sig i konspirationer
med fransmännen, avseende Irlands lösslitande
från England, hur han arresterades och var
nära att få dingla i galgen men i sista stund
lyckades fly och ta sig över till Robespierres
Frankrike — allt detta är mycket fängslande,
särskilt så väl som det berättas av Harold
Nicolson. Men helhetsintrycket blir, att Mrs
Hamilton hade fullkomligt rätt, när hon skrev
till sin landsflyktige man: "Jag tvivlar på
att naturen har avsett dig för offentligheten."
Hamilton Rowan tycks inte ha varit skickad
att vare sig inom politiken, pressen eller
litteraturen göra någon insats av betydelse. Han
var och förblev en excentrisk aristokrat, ytligt
fångad av tidens idéer men ur stånd att
omsätta dem i praktiskt handlande. Han skulle
inte ha intresserat oss, om han inte av sin
säregna inställning hade kastats ut i äventyr, som
verkligen förtjänar att relateras.
Nils Holmberg har denna gång lyckats
alldeles särskilt väl med sitt översättarvärv.
Åke Thulstrup
Italien i svensk litteratur
Tönnes Kleberg: Italien i svensk litteratur.
Bibliografisk förteckning. Acta
Biblio-thecae Gotoburgensis II 1944.
10:—.
Att den del av svensk litteratur, som på ett
eller annat sätt hänför sig till Italien, är ganska
rikhaltig, innebär i och för sig ingenting
överraskande, men man blir ändå imponerad av den
volym, som rubriceras här ovan. Den omfattar
icke mindre än XVIII + 252 sidor i stort format
och kunde, som en flyktig granskning visar, ha
varit ändå digrare. Det är väl ingen obotlig
skada, att böcker som I. Hjerténs "Spartakus",
Annie Åkerhielms "Tiberius" och Ella Byströms
"Äventyr och vardagsliv i gamla Rom" saknas
i förteckningen över svensk skönlitteratur med
italienskt motiv. Som ett beklagligt förbiseende
måste man dock betrakta det faktum, att
professor Axel Boethius’ förträffliga lilla arbete
i serien Orientering om "Hur Rom byggdes
under antiken" inte har kommit med. Och
förgäves har jag letat efter Svenska institutets
publikationsserie, vilket dock möjligen kan bero på
förbiseende från min sida. Jag har i varje fall
svårt för att tänka mig, att ett så viktigt resultat
av svensk vetenskaplig verksamhet inte skulle ha
tagits med. Förklarligare är att man saknar en
rad konstnärsmonografier, sådana som G.
Lindgrens om Palm, T. Stiernschantz’ om Lauréus,
Brisings och Göthes Sergelböcker etc.
Förklaringen är naturligtvis den, att
Italienskildringen i sådana arbeten kommer i andra hand
och delvis är notisartad. Icke desto mindre
föreligger där ett viktigt material för belysningen
av våra italienska kulturförbindelser. Till samma
kategori hör W. Bergströms "Från gångna tider",
som likaledes saknas. Man frågar sig också, om
uteslutandet av den franska upplagan av Siréns
bok om Leonardo inte hör till det, som hade
bort undvikas. Det står visserligen i
överensstämmelse med författarens i företalet
tillkännagivna princip att inte ta med böcker på
främmande språk tryckta i utlandet, men eftersom
förteckningen säkerligen kommer att anlitas även
av utländska forskare och deras möjligheter att
ta del av Siréns bok på franska måste förutsättas
vara större än i fråga om den för övrigt
svåråtkomliga och delvis föråldrade svenska
upplagan, hade ett avsteg från principen varit mer
än försvarligt. En annan principfråga, som kan
diskuteras, gäller uteslutandet av all utländsk
skönlitteratur med italienskt motiv översatt till
svenska. Jag tänker till exempel på H. C.
Andersens "Improvisatören", W. Bergsøes "Från
Piazza del Popolo", R. Graves’ Claudiusböcker.
Har inte sådana arbeten haft större inflytande
på svensk uppfattning om Italien och livet där
under skilda epoker än de enstaka poem av mer
eller mindre betydande svenska skalder, som så
omsorgsfullt förtecknats?
Men detta är randanmärkningar och får inte
skymma värdet av bibliotekarien Klebergs i allt
väsentligt mönstergilla arbete. Det är
överskådligt uppställt och försett med erforderliga
register. Man lär sig mycket snart hitta i det, och för
den som snabbt vill orientera sig i fråga om
vad det finns för litteratur på ett visst område
rörande Italien, kommer det att bli ovärderligt
och oumbärligt. Författaren har avsett att ge ett
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
