- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
408

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj-juni. N:r 5 - Erik Noreen: Musiken och vårt samhälle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERIK NOREEN

Litteraturvetenskapen och konstvetenskapen
rör sig med begrepp som barock, rokoko,
klassicism, nyklassicism, romantik, och det
anses ju självklart att den ena vetenskapen tar
hänsyn till den andra när man söker fastlägga
ordens innebörd och företeelsernas ursprung,
utveckling och inflytande. Men
musikvetenskapen är mestadels ställd utanför, trots att
samma facktermer möter oss i musikens
historia, trots att begreppens innebörd där
framstår på ett ofta ännu klarare sätt. Att
utreda nyromantikens historia utan att ta
hänsyn till en av de mest typiska länkarna
i utvecklingen, "allkonstverket" det wagnerska
musikdramat (och därmed också Wagners
musik) är ganska meningslöst.

Läran om det sköna, den så kallade
"estetiken", torde aldrig i vårt land i någon
nämnvärd utsträckning ha arbetat med musikaliskt
material. Vid våra universitet fanns till fram
mot slutet av förra århundradet professurer
i estetik. Dessa gav upphov till lärostolar dels
i "litteraturhistoria med poetik" (det betyder
närmast diktkonstens historia och teori), dels
i "konsthistoria med konstteori" (här betyder
"konst" ungefär måleri, skulptur och
arkitektur). Både diktningens och de bildande
konsternas teori och historia är därför väl
tillgodosedda vid våra högre lärosäten. Men
musikens teori och historia har ingenstans en
lärostol där den kan nedluta sitt huvud. Och
dock skulle musiken som den "renaste" av
alla konster kunna ge särskilt värdefulla
lärdomar åt estetiken såväl som åt
kulturhistorien. Åtminstone en professur i ämnet vid
något av våra universitet så fort som möjligt
är en blygsam fordran. Icke ens under
nuvarande omständigheter borde ekonomiska
skäl få ställa sig hindrande i vägen. Det finns
faktiskt även något som heter andlig
beredskap. Det är en stor skam för vårt land att
musikforskningen har blivit så undanskjuten.
Förhållandena är annorlunda i Danmark, Fin-

land, Tyskland. Låt mig betona att det finns
möjligheter att på gott sätt besätta minst en
musikteoretisk universitetsprofessur i vårt
land.

Jag har börjat med musikens ställning (eller
brist på ställning) vid våra universitet inte
därför att jag själv råkar vara
universitetslärare utan därför att universiteten och
högskolorna är våra högst ställda härdar för
allmänbildning, och "när huvudet är sjukt

— eller saknas — då tvinar hela kroppen"

— och tvärtom:

när friskt huvud upprätt står,

ack, hur väl då kroppen mår!

Kroppen, det är i detta fall hela den stora
bildade eller bildningstörstande svenska
allmänheten, som inte kommer i direkt kontakt
med högskolorna. Vad gör samhället för dessa
och vad underlåter det att göra som borde
göras ?

I våra skolor, högre som lägre, förekommer
ett ämne som brukar helt kort kallas "sång".
Intet ont om det. Men sången är endast en
specialgren av musiken. Ämnet bör heta
"musik". Det bör vara en grund till en
allsidig fast naturligtvis elementär
musikbildning, inte bara ett rent övningsämne där man
tränar sig i att låta stämbanden vibrera på
ett visst sätt. På grund av brister i
stämbanden, till exempel beroende på målbrott, borde
barnet aldrig befrias från deltagande i ämnet,
endast från deltagande i själva sången. Och
de så kallade omusikaliska barnen borde
framför alla andra delta i denna undervisning. De
kan övas upp. För de flesta barn är ett ämne
där man med övervinnande av svårigheter når
påtagliga resultat ett roligt ämne.

I högre skolor som gymnasierna borde

— i anslutning till vad jag redan tidigare har
sagt — vissa viktiga delar av musikhistorien
infogas i historieundervisningen. I den
allmänna historia som jag en gång i världen

408

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free