Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Ilmar Laaban: Fransk lyrik under krigsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILMAR LAABAN
människors välde, vår rättvisas välde."
Kärleken, som intar en viktig ställning i hans
tematik, är för honom framför allt vägen till
en varaktig gemenskap med människorna och
världen. Om Eluards poetiska värld blivit mera
lik yttervärlden än förut så beror det på en allt
fullkomligare syntes mellan det overkliga och
det verkliga, mellan drömmen och livet. Han
återger nu det okända "i det välkändas vänliga
form". I essayen "Poésie involontaire et poésie
intentionelle" proklamerar han på nytt sin
orubbliga tro på det underbara: "Om man ville
skulle det endast finnas under. Låt oss lyssna
på dem utan att tänka och låt oss svara, så ska
vi bli hörda."
I hans första bok under ockupationen, "Le
livré ouvert", tecknar han bilden av en tid då
"även de bästa ögonen överger sig" och då
"den som icke vill dö blir galen, den som ser
sig död tröstar sig". Men han tror ändå att
denna natt "förbereder en oändlig dag". En
stridbarare ton anslår han i "Poésie et Vérité
1942". I en gripande litania skriver han ordet
"frihet" på alla världens ting, på allt som utgör
hans liv, medan han mot förtryckarna finner
ord av enastående vrede:
Merci minuit douze fusils
Rendent la paix à l’innocent
Et c’est aux foules d’enterrer
Sa chair sanglante et son ciel noir
Et c’est aux foules de comprendre
La faiblesse des meurtriers.
Mindre tidsbetonad är Eluards nya samling,
"Le lit la table". Nu då "gryningen har upplöst
odjuren" ska vi glömma dessa "likgiltiga
fiender", "begrava och förtiga" hatet. Åldrandets
och dödens motiv inställer sig, skalden kommer
vemodigt ihåg sin ungdom, men kärleken
övervinner tidens begränsning. Med outtröttlig iver
fortsätter han kampen mot de "lågtlevande"
som "är verkliga genom att vara döda" och
vars liv icke återspeglar deras drömmar. Mot
deras skentillvaro sätter han på nytt i hymnisk
upphöjelse kärlekens allomfattande verklighet:
Confiantes nos mains s’unissent
Les moissons de la jeunesse
Débordent dans 1’éternel
Et les bouches amoureuses
Avouent
Le langage sans but sans ombres qui rayonne
Et qui chante haut.
Av de andra äldre surrealisterna har Michel
Leiris givit en sammanfattning av sin poetiska
gärning i "Haut-Mal". Hans sardoniska
pessimism skilde honom redan tidigt från gruppen,
men dess poetiska anda är alltjämt närvarande
i hans kraftfulla, arkitektoniskt fasta dikter.
Medan av medelåldersgenerationen George
Hugnet i "Non vouloir" framskrider mot en
allt större koncentration har under de sista
åren uppstått en ny generation av surrealister,
vars arbeten ger ett klart vittnesbörd om de
framtidsmöjligheter som ännu göms i denna
riktning. I Frankrike är bredvid den
våldsamme LÉo Målet ("Le frère Lacenaire") och
den sensible men kraftfulle J. F. Chabrun
("Qui fait la pluie et le beau temps") Noël
Arnaud huvudgestalten. Hans dikter ("Semis
sur le ciel", "Aux absents qui n’ont pas
tou-jours tort") äger en mörk, utomordentligt ren
intensitet. I Västindien berikar negern Aimé
CÉsaire ("Cahier d’un retour au pays natal")
den franska poesien med sina eggande, ömsom
extatiskt uppblomstrande och ömsom hårt
avbrutna rytmer, i vilka hans ras återspeglar sig,
en "mogen druva för druckna fötter". Och
surrealismens grundare André Breton själv, som
nu vistats flera år i Förenta staterna, har med
"Prolégomènes à un troisième manifeste du
surréalisme ou non" framlagt ett dokument
som fortsätter den surrealistiska tankens
utveckling i en allt strängare och mera kritisk
anda och samtidigt med förnyad tro på dess
grundvalar: viljan till människoandens
befrielse och dess motsatsers sammansmältning
i en högre enhet.
492
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
