Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Dorothy Canfield Fisher: Brev från Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOROTHY CANFIELD FISHER
blemet som ni i Sverige, kan det hända att vi
har en starkare känsla av dess vikt än ni,
därför att vi är en integrerande del av ett stort
statsförbund där detta problem nu uppfattas
som en sak som gäller liv och död. Men ni
i Sverige är ju en del av mänskligheten, och
även för mänskligheten är det en sak som
gäller liv och död.
Man kan inte påstå att Hitler inte har gjort
mänskligheten något som helst gott när det
dock är tydligt att hans vidriga
"herrefolksdoktrin" plötsligt — som när osynligt bläck
utsättes för värme — har avslöjat för oss den
verkliga innebörden i den hållning som här
och annorstädes på jordklotet har intagits av
vita människor — en hållning vars farlighet vi
aldrig förr intensivt har känt. Liksom när en
spegel plötsligt hålles upp framför en människa
som är absolut omedveten om hur hon ser ut,
har nazismens meritlista väckt och skrämt upp
alla civiliserade folk överallt på jorden
därigenom att den uppenbarligen är en hemsk
planta ur ett frö som finns i många, kanske
de flesta vita människors hjärtan.
Detta nya medvetande om faran av
orättfärdiga relationer mellan människor av olika
ras är så markerat att den kanske enda, starkt
utpräglade tendensen i amerikanska böcker
just nu är en öppen, omsorgsfull, djupt
allvarlig behandling av förhållandet mellan de
fjorton millionerna amerikaner med negerblod
och deras mer än hundra millioner vita
landsmän. Ni i Sverige kan knappast fatta vilken
total scenförändring inom den amerikanska
litteraturen som detta innebär. Ända tills helt
nyligen har varje allvarlig, genomtänkt,
realistisk behandling av negrernas plats i Amerikas
liv varit praktiskt taget tabubelagd. Ett typiskt
exempel på hur egendomligt denna stora,
ömtåliga fråga har ignorerats är den romantiska
best-sellern "Borta med vinden". Få läsare av
dess färgrika, lättillgängliga sidor skulle —
såvida de inte var väl insatta i amerikansk
historia — inse att det krig som skildras i
boken utkämpades av nordstaterna för att
säkra fortvaron av den stora förbundsprincipen
(som vi nu ser att hela mänsklighetens framtid
vilar på, över hela världen) och för att befria
en ras från ett förödmjukande slaveri som var
så absolut att hustrur genom försäljning kunde
bli — och även blev — skilda från sina män
och barn från sina föräldrar. Ingenstans på
de många sidorna i denna omfångsrika roman
möter man, direkt eller indirekt, något
omnämnande av negerslaveriets gräslighet. Och
att döma av det intryck som "Borta med
vinden" har gjort på några av mina franska
vänner, känner den europeiske läsaren samma
antipati för nordstatsarmén som för
nazitrup-perna i våra dagar och missuppfattar sålunda
på ett groteskt sätt innebörden av det
amerikanska inbördeskriget.
Men denna period inom den amerikanska
litteraturen tillhör redan det förflutna.
Förändringen blev abrupt och total. Ingen skulle nu
skriva en bok som glorifierade försvarare av
mänskligt slaveri utan någon skymt av kunskap
om vad mänskligt slaveri är, lika litet som
någon nu skulle skriva en roman som gav
en sympatisk skildring av nazisterna och
SS-trupperna och mena att läsaren skulle tycka
synd om de stackars människorna därför att
de blev så i grund besegrade av dem som
försökte befrämja människans frihet.
Och i denna förändring inom ett stort
område av amerikansk litteratur har ert eget
Sverige spelat en märklig, skapande roll
därigenom att det har frambragt Gunnar Myrdal,
författaren till "An American Dilemma". Jag
tror inte det är för mycket sagt att utgivningen
av professor Myrdals monumentala, två
volymer stora arbete är en milstolpe och en
vändpunkt i Amerikas sociala utveckling. När
Car-negiestiftelsen sökte exakt rätte författaren till
en grundlig, vetenskaplig rapport angående
negrernas situation inom amerikanskt sam-
494
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
