- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
571

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Ivar Lo-Johansson: Kommentar till statarböckerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTAR TILL S TATAR BÖCKERNA

det att "Traktorn" låg färdig. Jag fann då,
vilken imponerande bok "Fällan" var, men jag
kände också genom den naturalismens
otillräcklighet.

Planen med statarböckerna gick att utföra,
sådant resultatet nu blev. Planen med
reseböckerna, som skulle omfatta all jordens
arbetare, skulle ha tagit mansåldrar.

Det är tolv år jag i ett sammanhang, utan
att göra något annat, sysslat med statarna.
Efter en period, då man skrivit färdigt något
man länge tänkt på, känns det som om man
aldrig skulle kunna skriva något mer.

Ekarna och statarna var för mig länge
synonyma begrepp. Jag nämnde att statarnas och
ekarnas geografi sammanföll i Sverige.
Sörmland är Eklandet. Första minnet jag har av
livet är en ekkrona. De stora herrgårdsekarna
stod ofta kvar mitt på fälten, som heliga träd,
många femhundraåriga, med märken från
rysskrigens tid, och statarna vilade på
middagsrasterna under deras runda, skuggiga kronor.

Där hörde jag de första historierna berättas.
Eken blev på något sätt epikens träd för mig.
Jag ville själv berätta om ekarna, om statarna.

VII

Riktigt djupt når ingen litteratur i Sverige.
När jag 1943 låg inkallad i militärtjänst
fungerade jag en tid som ordonnans och kom en dag
in på expeditionen till en överste. Det var strax
före jul. Han var på gott humör och slog ett
par civila samtalsvändningar. Han visste att
jag var författare.

— Vad är det egentligen för böcker ni
skriver? frågade översten.

— Jag skriver om statare.

— Jasså, om statare. Varför skriver ni just
om statare? frågade han.

— För att förbättra deras ställning.

— Det var tusan så bra. Det behövs
verkligen, att någon skriver om oss officerare på
stat, för vi har det inte för lysande.

Eftersom en menig inte bör säga emot en så
hög officer lät jag honom behålla tron.

571

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free