Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
ställts så, att de dels skildrar de stora
evenemangen, dels "idrotts vardagspyssel". Stora
idrottshändelser passerar revy, landskampen
mot Tyskland 1934, bandykampen mot
finnarna 1940, ett Hägg-rekord och mycket annat.
Man får se hur den egenartade T. T.-stilen
börjar växa fram vid mitten av 20-talet, för
att stabiliseras vid samma decenniums slut, och
man får i flera ypperliga referat se dess
effektivitet i något åtstramat skick, liksom man
i förordet får se det lätt löjeväckande resultat,
som uppkommer då den flåsiga expressiviteten
ohämmat får breda ut sig.
Enligt samma förord är boken avsedd att
bli: "era bit nationell och allmän Idrottens
Historia — Stormäns Möten —
/ drottstankevinning — F r ams y ti".
Åtminstone de första benämningarna förefaller
riktiga, men dessutom är "33 år som
sportjournalist" också i hög grad en skildring av
sportjournalisten i fråga, återgiven i naturlig
storlek. Man får till livs hans inställning i olika
stadge- och uttagningsfrågor, hans reseintryck
(inklusive hotell och vinlistor), hans
prestationer som idrottsman och tidningsledare m. m.
Författarens välvilliga inställning gentemot sin
huvudfigur understrykes ytterligare av de
petit-kommentarer, som ledsagar och förtydligar
artiklarna.
I dessa talar T. T. gärna om hur det
egentligen förhöll sig vid de skildrade tillfällena,
vad följden blev och vad folket sa. Detta ger
ofta en roande relief åt artiklarna, men på en
punkt måste man bestämt reservera sig mot
hans kommenterande framställning.
Författaren poängterar flera gånger sin
inrotade motvilja mot det tyska och sin djupa
beundran för allt engelskt. Frekvensen av
sådana förtroenden år 1945 gör läsaren en
smula misstänksam beträffande åsikterna utom
det serverade urvalet. En blick i gamla
Idrottsblad visar sig också ha ett visst intresse i
sammanhanget.
På s. 15 och följande avtrycker T. T. en
ypperlig artikel från 1933, där han med
eftertryck hävdar att nazismens inställning till
judarna gör den olämplig som värd vid en
idrottslig förbrödringsfest. I en kommentar
meddelas att rubriken, "Är Tyskland moget för
olympiad?", var "en av alla tiders största I.
B.-rubriker". Där meddelas emellertid inte att
T. T. den 24 juli 1936 besvarade denna fråga
med obetingat ja, vad den överståndna
vinterolympiaden i Garmisch-Partenkirchen
beträffar. I följande nummer ger han en avbasning
åt Torgny Segerstedt, som hävdat den åsikt,
som tre år tidigare och nio år senare var T. T: s
egen. I sina väldiga olympiareportage betonar
visserligen T. T. det glädjelösa i den tyska
inställningen till idrotten. Men rashatet som
hinder för arrangörskapet har ställts åt sidan.
Om artikeln från 1933 säger kommentaren:
"Möjligen gjorde den sitt till — inte för att
omvända den nationalsocialistiska
idrottsledningen men för att upplysa den ’hur långt den
kunde gå’ i mitten av 30-talet." Fråga är om
inte de senare, i boken utelämnade artiklarna
än bättre fyllde denna funktion.
I en annan kommentar heter det: "Våra
norska vänner uppmärksammade att
Idrottsbladet ögonblickligen efter det tyska överfallet
på väst-Skandinavien var på det klara med sin,
allas vår front eller fronter: mot
nazi-gangster-dömet."
Troligen hade inte våra norska vänner
tillfälle att se den broschyr av Tegnér,
"Kämpande kamrater", som försvarsstaben 1941
utgav och där en av de fyra artiklarna ägnas åt
en hetsig glorifiering av den tyska soldatandans
grundidéer i polemik mot de anglosachsiska
systemen.
Återblickar av denna art är vanligen olustiga
att göra, men en sådan tycks berättigad då en
författare i så hög grad som T. T. jonglerar
med åsikterna. Ingen begär att han skall trycka
om inopportuna artiklar, men han behövde
åtminstone inte förhäva sig över åsikter, som
han senare gått emot.
Man saknar också i boken ett
ställningstagande till den dominerande företeelsen i
svenskt idrottsliv under 40-talet, de stora
löpar-talangernas osportsliga rekordcirkus.
Åke Runnquist
Bilden av Tolstoj
Käte Hamburger: Tolstoj. Biografi och
analys. Natur och Kultur 1945.
3:—.
Sätten att skriva om Tolstoj är många men
har hittills i huvudsak varit partiska och polära.
Pendeln har svängt från direkta och indirekta
616.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
