- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
650

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Knut Jaensson: Valérys aforismer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KNUT JAENSSON

iden som en likgiltig sak, Valéry betraktade sin
poesi som ett hantverk. Deras genomträngande
ögon, som iakttar så skarpt, har samtidigt
djupet och "det frånvarande" hos en
fjärrskådande blick som tränger igenom föremålen
på sin väg mot ett oändligt perspektiv.

Det som verkar främmande, ja stötande i
Pascals "Tankar" är hans konsekventa
nedsättande av alla andra religioner än
kristendomen, hans ivriga önskan att omvända, hans
försök att framställa den kristna tron som en
god affär. Vad kommer månne framtiden att

finna stötande i Valérys aforismer?

*



I varje fall inte — hans försök att
"omvända":

Jag finner det ovärdigt att vilja att andra skulle
ha vår uppfattning. Omvändelseivern förvånar mig.
Utbreda sin tanke? Utbreda — sin tanke — utan
omprövningarna, utan det orimliga som föder den,
badar den — utan dess villkor...

Genom själva sin karaktär av enskild person,
av att tala för sig och till sig, kan ju Valéry
på sätt och vis sägas redan på förhand ha
nedtystat alla invändningar. Men publicerar man,
skriver man ju också för andra. I och med att
han delar med sig, delar han också med sig av
sin begränsning. Själv har han också sagt:
"Hos varje författare finns det något som jag
aldrig skulle ha velat skriva. Och motsvarande
gäller om mig själv. (Et moi-mëme.)"

Hur vidsynt och fördomsfri han än är, har
han till exempel lika litet som någon annan
kunnat undgå att få sitt synfält och sina
upplevelser begränsade av sin samhällsställning
och sitt, utifrån sett, skyddade läge. Han vore
inte heller den han är om han inte hade starkt
inpräglat i sitt medvetande den principiella
begränsningen hos den mänskliga erfarenheten,
den lag som gör att en mycket väsentlig
erfarenhet för den ene kan för den andre vara endast
ett konstaterande en passant: "Det som man

skriver för ro skull, läser en annan med
spänning och lidelse. Det som man skriver med
spänning och lidelse, läser en annan för ro
skull."

"De sanna filosofernas sanna problem är
livets plågsamma och besvärliga problem",
säger han och säger det på allvar. Se där,
varför denne skeptiske estet, denne högst private
tänkare, denne författare, som man kanske inte
utan en viss rätt benämner "preciös", kan
vara ett stöd, en vägledare, en vidgare och en
tröstare. Men om en del av de viktiga problem
som plågar och besvärar människorna kan han
ingenting säga — därför att han inte har någon
upplevd kunskap om dem. Han har en djup
erfarenhet om inre kamp, men han vet
betydligt mindre om den yttre.

Hans speciella skepticism, det som gör att
han kan vara världsman, fast ensam, djup och
djupt ensam, att han kan bli en världsberömd
koryfé, fast likgiltig för den yttre äran, den
skepticismen kan också understundom ge hans
uttryckssätt en svag biton av frivolitet, av lätt
nonchalans, av eleganta maner. Att "de gemena
tankarna kommer från hjärtat" som det heter
i en aforism, riktad mot Vauvenargues’ bekanta
sats1, kan nog vara sant. Å andra sidan, hur
monstruösa och destruktiva kan inte de tankar
vara som kommer från hjärnan.

Men det som mer än hans miljö och hans sätt
att tala skapar ett avstånd till honom förefaller
mig att vara hans sätt att tänka, detta sätt att
tänka som samtidigt utan ringaste tvivel inte
bara är det mest egenartade hos honom utan
också det som gör honom så betydande. Det
finns hos Valéry en förmåga att bortse från allt
känslobetonat som stundom verkar berusande,
stundom isande. Han har en tendens att betrakta
de levande människorna med samma
objektivitet som om de vore döda, det som tilldrar sig
i hans närhet med samma objektivitet som om
det ägde rum på andra sidan jordklotet, han

1 "Våra djupaste tankar kommer från hjärtat."

650

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free