Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Henry Olsson: Fru Lenngrens anonymitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRU LENNGRENS ANONYMITET
dagen hos lantmarskalken, lördagen hos Fru
Lenngren, både till middag och kväll, där all
möjlig luxe och delicatesser vankades. Också
voro 7 craschaner vid bordet. När Desserten
började kl. till 6 inkommo 12 vita vaxljus
på bordet och kl. 6 om aftonen uppstego vi
därifrån. Leopold hade några dagar förut skrivit
en charade som han gav henne att gissa och
hon också gjorde." Vad hennes dikt "Kalaset"
satiriserar är väl i främsta rummet vad som
brukar kallas flärden och så den vulgära
middagskonversationen, men lika mycket gisslas
den bristande husmoderliga precisionen:
Sega kapuner och härskna klenäten,
Såsen förgäten,
Spår efter tummar på haltande glas!
Att vara fulländad värdinna var en av fru
Lenngrens ambitioner.
Man skulle kunna säga att också begäret att
införliva med sig andra åskådningar och
förhållningssätt bottnar i fru Lenngrens reaktion
mot hemmet. Det är därmed inte sagt att hon
inte mottagit starka intryck hemifrån. Från
barndomen förde hon t. ex. med sig den varma
sociala känsla för tjänstefolk och försvarslösa
som pulserar i hennes diktning, och flera poem
under 90-talet vittnar om att även religiositeten
fanns kvar som en underström. Det är inget
tvivel om att fru Lenngren har beundrat sin
begåvade och betydande fader, från vilken hon
fått sin egen intelligens och poetiska gåva, men
just därför har konflikten blivit så mycket
skarpare. Övergången från hemmets
herrn-hutism, från Zinzendorf till Voltaire gick också
märkvärdigt smidigt. Det var så mycket lättare
för henne att anta makens åskådning som hon
därmed vann ytterligare en etapp i målet att
komma på avstånd från "det brusande havet
där hemma". Tryggheten vid makens sida blev
det säkra fästet i stormen. Studerar man
kommerserådet Lenngrens åskådning, skall man
också finna att den mitt i all frisinnad
radikalism har ett starkt inslag av borgerlig solidi-
tet. I en uppsats av Carl Peter Lenngren i
Läsning i blandade ämnen 1798, "Om orsakerne
till närvarande tids Dyrhet", reagerar han
skarpt mot tidens allt våldsammare
yppighets-begär, lurendrejerier, vingleri och skändliga
bankrutter, dryckenskap och utsvävningar hos
den lägre folkhopen och vill överhuvud flit,
trcvlighet och ordning i samhället. Det är också
makans sociala ideal.
Nu är att märka att fru Lenngrens övergång
till upplysningsidéerna ingalunda är något för
henne säreget utan tvärtom är ett tidstypiskt
fall. Både maken och den nära vännen Carl
Birger Rutström var söner till herrnhutare
(som för övrigt hade stått hennes egen far
nära), och båda hade reagerat mot ungdomens
känsloutsvävningar genom en skeptisk ironisk
voltaireanism. Rutström, som visserligen är ett
ytterlighetsfall, är intressant därför att han
i reaktion mot sin politiserande och
sekteris-tiske faders olycksöden kom att avsky alla
politiska och religiösa rörelser och omgav sin
erup-tivt känsliga natur med ett skal av is. Men
frågan är om inte just fru Lenngren genom
övergången förlorade något för henne verkligt
väsentligt. Efter allt att döma har hon
nämligen från begynnelsen haft rätt mycket av
faderns okuvlighet och oförskräckthet, ett
robust, brett mänskligt temperament. Men hon
disciplinerade sin natur och gjorde det så
mycket strängare som hon över allting lärt sig
avsky varje sorts oordning och uppror. Och
därmed har man nått fram till en avgörande
faktor i hennes utveckling.
Fru Lenngrens första litterära ideal var
nämligen den mera folkligt rättframma och
drastiska tonen hos diktare som Dalin och
Holberg, och denna präglar också den tidigaste
versionen av "Tekonseljen". Att den stod i
överensstämmelse med hennes personliga
uttryckssätt i mera omedelbara stunder kan man
se av en sådan vändning som "smältan av
kärngar och ungar" i hennes nyss citerade
745
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
