Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Henry Olsson: Fru Lenngrens anonymitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY OLSSON
brev till systerdottern. Temperamentet har
tydligen inte saknats. Det vimlar i hennes dikter
av burleska episoder och drastiska uttryck, och
vad romantikerna reagerade mot var i själva
verket just detta. Jag nämner en skildring som
Gubben Didriks hastiga och lustiga befordran
till morfar för tvillingar eller Köks-Kajsas
mycket påträngande kärlekskval eller
uppmaningen till den skeppundsviktiga matronan
som stånkar med i dansen: "sänk då dessa
breda rona vid ett spelbord ner!"
("Kontrasten"). Med sin rörliga intelligens hade fru
Lenngren emellertid en utomordentlig lätthet
att anpassa sig efter nya litterära
umgängeskretsar och ideal. Det beredde henne ingen
svårighet att efter överflyttningen till
Stockholm tillägna sig den eleganta och förfinade
smaken i de nya kretsarna. Hon samarbetar
med Kellgren och blir en företrädare för den
gustavianska litterära stilen. Under den
följande tiden ägnade hon sig t. o. m. åt
Kellgrens frivola sensuella genre och översatte
ero-tikern de Parnys dikter. Det var i sin helhet
en skarp kontrast mot hennes ursprungliga
inställning, och man får intrycket att det är
denna klassicistiska stil som har hämmat
hennes utveckling och dämt upp hennes
inspiration, som under hela 80-talet flödar mycket
sparsamt.
Men liksom fru Lenngren en gång gjort
språnget från Zinzendorf till Voltaire gör hon
också med förvånande smidighet reträtten från
Voltaire till Rousseau. Den nya borgerligheten
och de nya rousseauanska strömningarna som
bryter fram efter Gustaf III: s död stod i långt
bättre överensstämmelse med hennes verkliga
natur och återförde henne till den ursprungliga
känslobetonade ståndpunkten. Denna frigörelse
blir hennes avgörande poetiska genombrott:
hon kommer åter i kontakt med sig själv och
återvinner den komiska kraften och saften. Det
är hennes stora period av skapande originalitet
och överflödande inspiration, och man kan
bara förvåna sig över att hon nu inte också
lösgör sig från anonymitetens tygel på sin
personlighet. Det frambrytande temperamentet,
som avkastar klassicismens boja, borde också
ha kunnat befria henne från detta sista stränga
band på hennes väsen. Men/ i vilken grad
anonymiteten gått henne i blodet, blivit hennes
andra natur förstår man av att utvecklingen
blir den rakt motsatta. Från denna period
härrör sålunda den dikt där problemet når sin
tillspetsning, den mycket kända och mycket
omdiskuterade "Några ord till min kära dotter,
i fall jag hade någon" av 1798.
Situationen var följande. Fru Lenngren hade
på Svenska akademiens högtidsdag 20
december 1797 blivit offentligt harangerad i
Gyllenborgs ode till hennes ära och svarade på denna
hyllning med den ironiskt avvärjande dikten
"Dröm", som föredrogs i Akademien några
veckor senare. Det förefaller som om den
oväntade publiciteten kommit verkligt olägligt för
skaldinnan. Hennes litterära ärelystnad var
tydligen helt tillfredsställd genom att hon i den
slutna kretsen av landets främsta snillen
betraktades som deras jämlike. Och en sak var att
i ungdomen drömma om litterärt rykte, en
annan att verkligen träda fram ur
obemärkt-heten, komma i var mans mun. I den vackra
dikten "Källan", 1795, hade hon i sista strofen
formulerat sitt program:
Vare ärelystnans lott
Att i höga lovtal blänka ...
Min att likar bistånd skänka,
Leva glömd och göra gott!
Att hennes ideal sedan dess inte förändrats
framgår av en 12 februari 1797 nedskriven
autograf ur Leopolds "Predikarn": "Fly stojet.
Rodna ej att undan världen gömmas" etc.
Ståndpunkten är så prononcerad som gärna möjligt,
och Anton Blanck har i en betydelsefull studie
framhållit att hon därvid befann sig i kontakt
med själva de rådande rousseauanska idéerna,
som just markerade kvinnans husliga natur.
746
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
