Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Åke Janzon: Introduktion till E. M. Forster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRODUKTION TILL E. M. FORSTER
i den första romanen, hör inte fysisk realitet,
och de känslor som grundar sig på fysisk
realitet, till sådant som verkligen gäller. Det
permanent kultiverade tillstånd han befinner sig i
är den förblindande sköld bakom vilken han
döljer sitt djupt besvärade ego. Författaren
kallar honom "medeltida" — han är en asket
i själ och hjärta, och det är betecknande, att
han upplever kärleken som något verkligt, först
när han går miste om den. Han är inte utan
släktskap med Swann hos Marcel Proust. Men
han är ädelmodigare än Swann och mindre
egocentrisk. För att fullt förstå honom, måste
man veta, att han röjer sina finaste
karaktärsdrag, först när han får tillfälle att uppoffra
någonting. Även innanför det kultiverade
skalet råkar han vara en gentleman. Men -—
som hans motsats uttrycker det: man kan inte
leva med honom, han är en typisk bekantskap,
passar endast i sällskap. "Han lämpar sig inte
för förtroligt umgänge, allra minst med en
kvinna."
Handlingens gång i debutromanen
markerades av två plötsliga dödsfall. I "A Room with
a View" poängteras händelseförloppets
vändpunkter av tre kyssar. Boken är också Forsters
ljusaste och lättaste, skriven med snabb och
luftig elegans. Tragiken finns naturligtvis även
där, men den ligger denna gång inte i
händelsernas plan utan i avslöjandet av ett
dubbelt psykologiskt misstag. Den förträfflige
Mr. Beebe — en av Forsters oundgängliga
prästgestalter — i de flesta avseenden den
intelligent förstående humaniteten i egen
person, röjer sin svaga punkt, då han vid
konfrontationen med det unga parets förälskelse
visar upp ett ointresserat, omänskligt ansikte,
medan Miss Bartlett, i vilken de unga sett den
livsfrämmande ungmön och sin kärleks
tröttsamma fiende, visar sig ha dolt i djupet av sitt
jag en halvt förvirrad förhoppning om deras
slutliga förening. Det kan medges, att det är
något gammalmodigt Jane Austen-mässigt över
3 blm 1945 ix
en sådan intriglek, men när den exekveras med
Forsters diskreta finess blir den lika
oemotståndlig som — en bok av Jane Austen.
»
"A Room with a View" är den enda av
Forsters romaner, där plötsliga dödsfall inte
spelar någon roll för handlingen — om man
inte dit räknar ett dråp som förekommer i
bokens periferi, en episod som får en enbart
symbolisk utformning. I hans andra roman,
"The Longest Journey" (1907), firar däremot
"the Forster fashion of sudden death" sina
egendomligaste triumfer. Den stackars
idrottsmänniskan Gerald — introducerad i
berättelsen enbart för att huvudpersonen Rickie genom
sin lätt patologiska inbillning skall få tillfälle
att kanonisera hans kärlek till deras
gemensamt tillbedda — går i slutet av ett kapitel
strålande av fysisk hälsa för att deltaga i en
fotbollsmatch, och nästa kapitels första mening
konstaterar lagoniskt: Gerald dog den kvällen.
Men det är inte bara Gerald som är död —
inte mindre än fyra av de personer berättelsen
rör sig om är döda redan vid dess början.
"The Longest Journey" är alltså, kan man
säga, historien om en hemlighet, historien om
hur det förflutna kolliderar med det
närvarande och de katastrofer som blir följden.
Man kan också säga att denna roman, som
är Forsters minst fulländade, men mest
komplicerade och händelsefyllda och i stilen mest
passionerade, är berättelsen om hur en
människa går under på grund av idealisering av
verkligheten, d. v. s. människorna. Rickie
tillhör samma generation som Joyces Stephen
Dedalus och Maughams Philip Carey. Han har
visserligen inte den förres bitterhet och styrka
och är subtilare konstruerad än den senare
men liknar dem båda i skygghet, sårbarhet
och brist på sinne för det robusta. Han är
Forsters minst fristående romanfigur, den enda
753
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
