Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Åke Janzon: Introduktion till E. M. Forster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKE JANZON
som i någon högre grad verkar hans alter ego.
Romanen har också vissa självbiografiska
drag. Det Sawston som Forster här skildrar
är hans egna skolårs Tonbridge, och han
försummar inte tillfället att ge uttryck åt sin
djupa misstro åt public-schoolsystemet, lika
litet som han i skildringen av Rickies
Cambridgetid kan undgå att ge en föreställning om
den enorma betydelse Cambridgeåren haft för
honom själv.
En annan detalj tyder på självbiografiska
moment. Rickie skriver fantastiska noveller,
noveller med drömmar om "att komma i
kontakt med naturen", och han refererar en av
dem. Man återfinner den i Forsters
novellsamling "The Celestial Omnibus", och den handlar
om en flicka som står i begrepp att gifta sig
med fel person. När hon i naturens mitt och
med en poet som medium upptäcker sitt
misstag, försvinner hon bland träden och förenar
sig med naturen.
Margaret Schlegel i Forsters fjärde och
kanske mest betydande roman, "Howards End"
(1910), står också i begrepp att gifta sig med
vad hennes syster skulle kalla fel person. I
motsats till flickan i novellen gör hon det
verkligen, fastän Helen, systern, kanske hellre velat
se henne som dryad. "Howards End" är
—• säger insiktsfulla kritiker — en roman om
Englands öde. I varje fall är den, i likhet med
alla Forsters böcker, en roman om tvenne
världar eller, om man så vill, två slags
människor. Men en viss subtilisering och kanske
förskjutning av huvudtemats innehåll har skett.
"Livet är ibland liv och ibland endast ett
drama." Det finns två världar: "the outer life
of telegrams and anger" och det inre liv, där
"human relations" är det enda som gäller.
I den förra världen och endast där dväljs
familjen Wilcox’ manliga medlemmar. De är
de typiska imperiebyggarna — hade de inte
verkat i England och dött för England under
århundraden, hade det inte funnits någon
grund för en sådan tillvaro som Margaret och
Helen Schlegels. För Helen representerar de
det onda, men för Margaret, som är en mognad
Rickie och inte bara lärt sig "kunskapen om
gott och ont" utan den viktigare om
"gott-och-ont", gäller det att förena de båda
världarna. "Only connect the passion and the
prose." Hon inser Wilcoxarnas brist, det är
"panik och tomhet" i mitten av deras
verksamma liv, men hon anger orsaken på samma
sätt som Forster anger den engelska
national-karaktären i sin fina essay i "Abinger
Harvest": de har ett outvecklat hjärta. När hon
gifter sig med Henry Wilcox är hon medveten
om att hon inträder i maktens, guldets, ärans
och den tomma åtråns rike, men hon har en
oklar känsla av att hon i kraft av sin kärlek
— "and love is real" — skall kunna förena
lidelsen och prosan. Hon kan göra det,
eftersom hon är kvinna.
Medlidande, om man skall generalisera, finns på
djupet hos kvinnan. När män tycker om oss, är det
för våra bättre egenskaper, och hur stor deras
tillgivenhet än är, så vågar vi inte visa oss ovärdiga
denna tillgivenhet, ty då lämnas vi utan avseende.
Men ovärdighet stimulerar kvinnan. Den framkallar
hennes djupare natur, på gott och ont.
Det är medlidandet i Margarets kärlek, som
leder henne rätt — visserligen följer
katastrofen, men den orsakas snarast av det
medlidande som Helen utvecklar i en tillfällig
kärlek, som inte är fullt verklig. När hon lierar
sig med kontoristen Leonard Bast — en
person som till sitt väsen är en halvmesyr med ett
hjärta i utveckling men utan mognad,
ekonomiskt och socialt fängslad i "the life of
telegrams and anger" men med en halvt ytlig,
halvt verklig strävan mot "the inner life of
personal relations" -—• är hon en Helena som
utan mening sänker sig till Paris’ nivå.
Den egendomligaste gestalten i romanen är
Mrs. Wilcox, ägarinnan till den lilla
lantegendomen Howards End, som i viss mening är en
754
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
