Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Artur Lundkvist: Amerikansk litteraturanalys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
puritanism. Formalisterna var företrädesvis
knutna till universiteten i sydstaterna och
förenade invecklad teknisk modernism med en
reaktionär eller antisocial inställning.
Avskärande sig från den avskydda samtidstillvaron,
instängda i sin hermetiska esteticism, sysslade
de endast med poetisk formanalys av ytterligt
specialiserad art. För kritiker som Blackmur,
Ransom, Tate, Winters bestod konsten nästan
uteslutande i mycket svårtillgänglig lyrik, och
denna tilldelades en självständig existens, utan
all anknytning till den sociala verkligheten.
Konsten speglade för dem en önskedröm om en
mening, skönhet och ordning som de
ingenstans kunde finna i den samtida världen.
Utanför dessa båda riktningar och deras motsatta
ensidighet stod framför allt en kritiker, Edmund
Wilson, i vilken Kazin tydligen ser något av en
förebild. Han var hemma på alla områden utan
att försvära sig åt något, omfattande,
balanserad, spelande rollen av den fulländade
läsaren som satte sin ära i att förstå till det yttersta.
Men denna allsidiga förståelse gjorde honom
mera till en åskådare än en deltagare på den
litterära arenan: vad han saknade var en
utpräglad, positiv övertygelse.
Depressionsperiodens våldsamma självkritik
och ingående rannsakan av det amerikanska
samhällslivets alla områden ledde över till en
allmän nationell självupptäckt. Vad var
egentligen Amerika, vart var det på väg? det var de
stående frågorna bakom den väldiga strömmen
av aktuella reportage, sociala specialstudier,
landskapsbeskrivningar, historiska arbeten och
biografier. Det var nu Thomas Wolfe blev en
symbol för den amerikanske författarens
liksom för varje annan amerikans främlingskap
inför sitt eget land, en sökare som ropade efter
kontakt och återvändo, en förlorad son som
gick under på sitt mammutförsök att kartlägga
hela Amerika för att på så sätt nå hem. Hans
styrka var att han mitt i sin gigantiska sj
älv-upptagenhet förmådde identifiera sig så starkt
med Amerika, göra sitt eget öde till Amerikas
och söka sitt eget livs mening i det amerikanska
livets mening. Annars fick romanförfattarna
genomgående stå tillbaka för de
dokumentariska journalisterna med anteckningsbok och
kamera. Det gällde framför allt kartläggning,
detalj beskrivning, verklighetsupptäckt, och
fotografisk realism fick ersätta kritik, vision och
överblick. Intresset sträckte sig även bakåt till
det förflutna efter hand som den allmänna
tendensen blev mera patriotisk och inför andra
världskriget fick sin kanalisering i politiskt
kämpande frihetspatos. De historiska
romanerna kunde inta en alltmera realistisk
hållning, ty det förflutna innebar nu romantik nog
i och för sig. Biografierna gav liv åt den
amerikanska historiens förgrundsgestalter genom
en rikedom av vardagliga detaljer, såsom
Sand-burgs inflytelserika Lincolnbiografi. Brooks
gjorde succé med sina i gyllne dunkel insvepta
studier av New England-litteraturen, en
hänförd vallfärd till en förgången tid, myllrande
av andens heroer och av praktfulla, romantiska
scener. Samtidigt gick Brooks till häftig attack
mot den moderna litteraturen, mot alla som
han ansåg ha svikit Amerika och avlägsnat sig
från den amerikanska grunden. Han bara
glömde orsakerna bakom, de förhållanden som
föranlett författarnas främlingskap och kritiska
upprorsanda. Kazin tillbakavisar Brooks
beskyllningar, som inte så litet smakar kulturell
likriktning av totalitär typ, och talar för
litteraturens oavhängighet som konstart, för
betydelsen av differentiering och individualisering.
"Aldrig har det varit så viktigt som nu att inte
offra några av de värden som ger mening åt
vårt liv. Det är endast de som inte äger någon
kultur och inte någon tro på kulturen som
avskyr olikhet hos människor och hos den
mänskliga fantasiens upptäckter."
Kazins bok skapar klarhet över sitt ämne,
skipar rättvisa åt olika håll och är i sin
helhet en bragd.
762
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
