- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
783

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

De dikter som sammanförts i sista
avdelningen av "Tideräkning" har en starkt
upprörande verkan på läsaren. Lidelsen att vinna
klarhet, att avslöja själslivets förfalskning och
slå fast misslyckandet blandas med den yttersta
upplevelsen av vanmakten. Ledmotivet, de
försvunna möjligheterna, återvänder med
outhärdlig skärpa:

denna hängivna förskingring
av ljusår och fullmakter

I dikten "Avsägelse" har klarhetslidelsen stelnat
i vanmakt:

Varför skulle jag längre

försöka överlista mig själv

tålmodigt vänta på ohållbara förklaringar

eller i ett infernaliskt

system av speglar

försöka infånga

självbedrägeriets hemliga rörelser

de välberäknade maskernas hänförelse
eller begärets grimaser
bakom samvetets spindelvävar

Varför skulle jag längre förneka den självbefläckelse

som vanställer

mina handlingars dödsmask

Hur skulle jag med denna
avbrutna spade

kunna bryta upp ett människolivs
ofruktbara bottenfällning

Men den yttersta konsekvensen blir ändå inte
detta. Vanmakten är ofrånkomlig, den utgör
vår tillvaros bottenfärg, men innerst är vi
okända och bär på möjlighet till befrielse. För
läsaren blir aldrig denna vanmaktskänsla
förhärskande. Den kamp diktaren genomlidit är
så fylld av oro och spänning och dess väckande
innebörd så stark att insikten om hemlig
befrielse redan blivit förmedlad.

Carl-Erik af Geijerstam

Fem diktsamlingar

Helmer Grundström: 7 torparskogen.
Wahlström & Widstrand 1945. 5: 75.

Elsa Grave : Som en flygande skalbagge.
Bonniers 1945. 3: 75.

Nun Ekelöf: Sånger till lättjan. Wahlström
& Widstrand 1945. 2:75.

Erik Gamby: Årsgång. Wahlström &
Widstrand 1945. 5:75.

Teddy Brunius: Kort tid av lycka. Wahlström
& Widstrand 1945. 3:75.

W. H. Auden menar — i en uppsats om
kritikens uppgift från 1941 — att den onekligen
ganska klena kontakt, som i våra dagar
existerar mellan de breda lagren och en stor del
av den allvarligt syftande dikten, är ett tecken
på den moderna människans ensamhet och
isolering. Om det är svårt att förstå en modern
lyriker, bör man inte anklaga honom för
exklusivitet och likgiltighet för andra. Man bör
i stället, enligt Auden, sorgset konstatera, att
var helst två människor mötas råder en
babylonisk förbistring, att gemenskap inte existerar
i vår tid och att vi förgäves söker dölja vår
gränslösa ensamhet bakom allehanda vackra
talesätt om demokrati och människovärde.
Auden tycks mena att en individualistisk
självhävdelse, sjukligt stegrad i det tjugonde år-

hundradet, drivit mänskligheten in i en
återvändsgränd och att räddningen är att söka i en
ny gemenskap, som vi alla, antingen vi är
medvetna därom eller inte, eftersträvar.

Jag skall inte här gå närmare in på arten av
den gemenskap som Auden hoppas på. Men
mot dem som ständigt hackar på de moderna
lyrikerna för deras obegriplighets skull
använder man gärna Audens argumentering.
Människor är i vår tid mycket ensamma och
lyrikerna vittnar därom. En för de många
befriande sång har svårt att uppstå så länge
som gemenskapen saknas. Diktarna är
tunnel-sprängare dömda att vistas isolerade i mörker
och kaos tills de till äventyrs en dag kommer
ut till den för alla gemensamma slätten på
andra sidan berget. Och även om det finns de
som glatt visslande och joddlande tar sig över
berget till fots i stället för att spränga sig
igenom det, bör man inte glömma, att det
kaotiska och svårgenomträngliga i tiden också
måste övervinnas innan något nytt kan arbeta
sig fram, och att ej sällan de lyriker, som får
utstå mest smälek för sin obegriplighets skull,
är de som svalt de största styckena av tidens
verklighet.

Dessa reflexioner gäller framför allt lyriker
som Lindegren, Vennberg och Thoursie, men
är delvis tillämpliga även om de här anmälda

783

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free